Bandit tar farväl av vår vän

Beklagar din förlust Rebecka!

Beklagar verkligen. Stora styrkekramar.

Vi finns här om du vill skriva av dig.

Beklagar verkligen, styrkekram till dig.

Så tragiskt att mista en så ung ponny, beklagar verkligen din stora förlust.

Jag beklagar verkligen din förlust av en fin liten dam med dig…

Beklagar din förlust av en kär vän, tycker så synd om dig.

Vet hur det känns, verkligen fruktansvärt! 
Ledsen för din skull! Kram på dej!

Beklagar förlusten! Så hemskt att sånt här händer.  Kramar från oss här hemma till dig!

Beklagar din förlust.

Beklagar sorgen!

Stackars dig!

Usch vad hemskt. Vet precis känslan… Huuua då. :( Deltar i sorgen. :(

Tack alla!!

Stolt Ginny med sin dotter Elektra och mitt drömföl..

(Foto:Annbritt Ferm)

HON är verkligen jätte fin! MEN tragiskt när en så ung ponny dör… (vad blev de för fel?) HAR själv nyss mist min vän sen 19 år tillbaka, hon blev 24 år så jag förstår vad du går igenom! Beklagar din sorg…

Beklagar din förlust…

Verkligen tråkigt, jag förstår hur du känner det. Det var en fin liten ponny som jag har gillat ända sedan jag såg henne första gången!
/Sonja

Beklagar verkligen vännen hon var en jättefin ponny som jag med har fått följa sedan dagen hon föddes.

Förstår hur fruktansvärt svårt detta måste vara för dig,hon va så himla fin lilla elektra styrkekramar till dig

Åh, så fruktansvärt tråkigt! Får man fråga vad som har hänt?

Beklagar din sorg.

TACK alla för era ord! Dom behövs för att orka fortsätta!

Förstår att ni är många som undrar varför.. Men just nu orkar jag inte berätta. Lovar att jag ska försöka berätta sen när jag känner att jag orkar göra det, hoppas ni har förståelse för det.  Är totalt förkrossat.

(Bilden är tagen på henne på dagen den 16 maj i år då hon fyllde 3 år)

Vad tråkigt, begklagar din förlust. Säger detsamma som #20, får man fråga vad som hänt?

Beklagar.

Beklagar verkligen din förlust.

Återigen TACK ALLA!

Har gått lite mer än en månad nu sen jag fick låta min älskade vän somna in. Och det är fortfarande lika ofattbart och saknaden och sorgen den är fruktansvärd. Går inte att beskriva.. Men ska försöka att berätta vad som hände nu iallafall..

Hon hade kliat upp hela svansroten så att det blivit stora sår.. Svansroten var dubbelt så tjock än normalt, hela den var mkt varig och infekterad, och flugorna hade även börjat lägga ägg men det var inga larver som var kläckta ännu. Svansroten kändes kall och var missfärgad och förmodligen hade det gått kallbrand i den. Under tiden vi gick ut från stallet och veterinären bara skulle ringa till agria och höra om vad dom säger om avlivning så är Elektra så dämpad och trött att hon lägger sig ner under den lilla stunden vi var ute, och ligger sen kvar en stund tills vi börjat ge henne lugnande där inne, sen reste hon sig. Hon hade en temp som var 39,4 inte så farligt ändå utan veterinären trodde det skulle vara mera.

Prognosen för tillfrisknande skulle vara tveksam.. Det skulle förmodlingen krävas amputation, och kortisonbehandling för att dämpa klådan med allt vad det innebär av sämre sårläkning och ökad fångrisk.

Så efter att veterinären fått ett svar av agria att dömma ut henne och så, så var det bara att bestämma hur jag ville det hela skulle gå till och jag valde att ge henne spruta, då det är det minst jobbiga för mej.

Så efter att hon först fått lite lugnande inne i stallet så tog vi sedan ut henne utanför och då fick hon sen avlivningssprutan. Hon föll sedan lugnt ner i mina armar och där satt jag med henne hela eftermiddagen till lite in på kvällen tills Roger från hästkrematoriet kom för att hämta henne. Även Bandit som var hennes bästa vän var med henne hela tiden tills hon blev hämtad.

Hon hade antagligen knottallergi. Vet inte om det kunne bero på att dom gick så nära sjön nu, och då blir det ju mkt mera av alla dessa smådjur som Elektra verkligen var jättebesvärad av.. När dom gick i Liatorp och där ute gick dom precis utmed en jättetrafikerad stor väg och där ute hade hon inget besvärr av något sånt..

Har försökt att smörja med det mesta för att försöka hjälpa henne men inget tycks ju hjälpa på henne.. Även knottäcken har hon haft på sig men dom var hon bra på att ta sig ur och hon var även väldigt bra på att klia sönder dom.. Hon avskydde med att ha dom på sig.

Det gör så fruktansvärt ont i mej att inte längre ha henne kvar här hos mej men det glädjer mej att veta att hon mår bra nu och hon slipper ha ont och lida! I mitt hjärta där kommer hon alltid finnas och ha så många fina minnen med henne!

jag beklagar det är verkligen ledsamt att förlora ett djur!

beklagar sorgen :( kan bara försöksa förstå hur det känns…

Nu vet jag hur de känns Hittade mitt älskade islandssto död i sin hagen den 1 December 2011

Bildne är tagen precis en månad innan hon dog och än idag kan mina tårar börja rinna när jag tänker på henne

30 jag är alltid orolig över min lilla tjej när jag släpper ut henne i hagen efter att jag har ridigt, hon är jätte snubblig då…+ birk, en mix shettis/welsh tror jag..Han biter i hennes täcken och när hon går utan så biter han henne ändå!

Gná

30#får man fråga vad som hände?

Eller vet du inte?

#32 Jag vet inte men tror de var samma som de andra isisarna dog av här i trakten. De hade alla likadana symtom. De började med något liknande kolik symtom fast ändå inte riktigt. Av 4 sisar som stod på klimik här i närheten så dog 3 av de och vet gjorde obduktion på de och då visade de sig att tarmarna var jätte inflamerade. Tarmväggarna var över 1 cm tjocka. Dessa hästar stod i östa Göinge kommun och mitt sto hade varit där på betäckning.

Hade distriktarna ute natten mellan den 29 och 30 december och då hade hon hög puls och andades rätt snabbt men hon åt lite och hon drack. Hon fick smärtstillande och kramplösande.  Hon blev piggare och började äta mer och var som vanligt och jag hittade henne sedan på senare eftermiddagen den 1 dec sedan

Ucsh…vad tråkigt..

Ja de är de, saknar henne så mycket och tårarna kan komma än idag när jag tänker på henne

8 månader idag…