…när vi tog in gammelstoet idag för att borsta henne lite verkade allt som vanligt. Men hon hade skadat sig i svansen… hon var mer eller mindre skalperad!!! Det övergår mitt förstånd hur detta skett - det finns inget vasst i hagen. Jag grubblar och grubblar… har hon gått omkull och fallit illa på en vass sten, en gren eller vad??? Och i denna värme med alla flugor - ja ni kan ju tänka er
 
Jag är nog fortfarande lite chockad. Det syntes ingenting (inget blod eller så) utan jag såg först något som jag trodde var "vanligt brunstsekret som torkat. När jag skulle borsta ut detta insåg jag att jag stor och tittade på ett stort sår, och att "halva svansen" satt i borsten. Fram med vatten och tvätta, men herregud - svansskalpen hade ju lossnat. Har aldrig varit med om liknande. Vi fick försiktigt ta bort hela denna hudflik och raka henne, så vi kom åt att göra rent såret… som ju var i stort sett hela svansen. Ja jag kan inte förklara på ett vettigt sätt hur det såg ut - jag vill bara gråta när jag tänker på det.
Väl rengjord hade jag helst sett att hon fick gå med detta luftigt men med alla flugor… fick torka och sedan på med sårspray/sårplast för att hålla rent och fritt från flugor.
Så nu står hon där - hon verkar inte bry sig hälften så mycket som jag - helt utan svanstagel!!! Och med bara massa stubb och sår :-(((( Har veterinär ut på G som får titta och skriva ut antibiotika (både in och utvärtes).

Det är en järnlady, så hon läker säkert, men det skär i mig bara jag tittar på henne. Jag menar, riklig man och svans är ju shettisens signum… hon ser ju stympad ut. Så denna kamp (som jag vet kommer - vi talar ju om rötmånad) mot flugorna.

Nej, jag vet inte vad jag ska säga… ville bara skriva av mig men helst vill jag gråta. Vår fina lilla grand old lady. Jag kan inte fatta det!