Mitt ex var totalt ointresserad av mina hästar, han hjälpte typ bara till med hö. Har aldrig varit med när jag varit i väg på någonting.

Min kille är inte så jätteförtjust i djur, men han följer med till stallet ibland och klappar Gardenia. Han accepterar att shettisarna tar mycket tid i mitt liv och gnäller aldrig. Jag förväntar mig inte heller att han ska få samma intresse som jag.
Han har inte haft tid att följa med på någon travtävling ännu, men har lovat att göra det

Min man är totalt ointresserad, men hjälper till med mycket ändå.

Inte utan gnäll förstås.

Vi har också helt olika intresse. Maken är mountainbike fantast och tävlar i den grenen och tidigare tävlade jag i dressyr i många år och det gick utmärkt till den dagen då vårt första barn kom. Nu har vi ibland huggsexa om tiden och hästarna är inte poppis längre. Jag har dock varit smart och smugit in en ponny som äldsta dottern är ägare till och då är det en helt annan sak förstår ni.

Min sambo är helt ointresserad , men tittar när dottern tävlar hemma och så , men hjälper till med allt som hö , halm , ensilage laga saker i stallet osv.

Min gubbe är den snart riksbekante "den hästallergiske maken".
Han kan inte hjälpa till med hästarna och hö, men han är väldigt hjälpsam med annat, lite mer runt omkring. Hämta och reperera hästtransport, fixa matlådor osv. Han gnäller aldrig, utan tycker alltid jag skall åka iväg när jag själv tvekar och tycker att jag varit borta alldeles för mycket, det dåliga samvetet gör sig påmint då och då ;) Han argument brukar vara "passa på, snart är det vinter och då är det ju inget sånt här".

Snart får jag nog ta och skicka iväg honom till Telford .

Min sambo är inte direkt intresserad men följer med ändå.Hjälper mig när jag behöver.

Min man är också helt ointresserad av hästarna, tycker t.o.m. att de nog är monster i söt förklädnad.
Mannen är dock tacksam för bytet till shettisar från halvblod… shettisarna vågar han t.o.m. klappa och hålla i då man behöver ett par extra händer. Finge han välja skulle dock gården fyllas med crossar, datorer och stora stereohögtalare istället. Mannen uppskattar allt med on/off-knapp :-))) och någon sådan har vi inte hittat på tottona än.

#9 Har vi samma man?

Mitt halvblodssto tryckte upp honom i väggen en gång så han är också tacksam över "bytet" även om han föredrar motorer.

Min man hjälper till mycket, med ut/insläpp, hö, spån och sånt men han är helt ointresserad..vissa av hästarna kan han bara inte lära sig namnen på.

Han är ett riktigt "jaktfreak" så sen han fick sina jakthundar så är åtminstone gnället mindre..(och tyvärr även hans hjälp och tiden han är hemma såklart!)

min man är inte alls intresserad av hästarna men är en klippa. Han ställer upp till 100% och utan honom så hade inte jag kunnat ha hästarna.

Mitt ex. var väl inte jätte intresserad. Han visserligen uppväxt med en familj som är hästtokiga, men han tyckte väl det var sådär.

Han ställde dock alltid upp om man behövde hjälp med något så som ta hem hö/halm, bygga hagar osv osv , kunde till och med hjälpa till att ta någon häst ibland och det hände faktisk att han fodrade och la på ett och annat täcke. Det bästa med honom är nog att han är perfektionist, så allt skulle vara perfekt utfört..om det så var spikraka hagar, till målning av stall osv.

Min sambo och jag brukar greja ihop med våra hästar. han har en islänning som han rider och jag kör med min. Ibland åker vår dotter med i vagnen, mormor ställer upp som barnvakt rätt ofta så vi kan träna våra hästar. Hon är en klippa, som tur är tycket hon det är väldigt roligt.

Min sambo och jag jobbar ihop med travhästar så vi delar verkligen hästintresset. Men…. det här med utställningar klarar han inte av, han var med när jag var gravid men aldrig mer efter det.

Visst han gillar mina bägge shettisar men vill helst inte erkänna det för någon. Men tex igår kastade han upp 90 balar med halm på skullen (för hand) och sa sedan lite ironiskt vad gör man inte för ett par shetlandsponnyer.

Min sambo är distansdomare.

Han föder upp russ och har hållt på med avel några år längre än vad jag gjort. Själv har jag köpt mitt egna första russto först i år.

Shettisarna däremot är han inte så jätteförtjust i, men gillar att sätta dem på plats när de inte uppför sig som han vill och det är jättebra. Har aldrig några problem med dem sen. :-)

#16 tråkigt att höra att dina shettisar behöver "sättas på plats"…

#9-10 -Vaaaa har ni knyckt min man??? Nehej han låg och slappade och höll i tv-dosan -pust!

Min man går i vågor…ena dagen kan han vara superintresserad men sen en annan dag så avsäger han sej allt ansvar och alla sysslor!! Hhmmm män? Men följer med på utställningar gör han pga sitt tävlingsinne…jag hade kunnat tävla i vad som helst så hade han varit lika taggad! :D

Som nämnts tidigare i en annan tråd så har min man grundat en förening för icke hästintresserade partners, TAXUS klubben. Taxus är idegran på latin, symbolen vald därför att 10 cm idegran är dödligt giftig för en häst…

Det märkliga är att rekryteringen till nämnda klubb är  lätt, överallt på olika hästevenemang hittar maken dessa uttråkade, övergivna och rastlösa bihang som blir mkt upplivade av hans värvningsförsök. I Norge finns motsvarande sammanslutning, bildat av en norsk domarkollegas partner, kallat "Ufrivillige hesteejeres forening". Liknande mer lösa ämnen till organisationer har påträffats i England och Irland. Dock med skillnaden att i Irland är dessa klubbmedlemmar KVINNOR.

Funderar på att länka en TAXUS sida till vår websida, men ännu ej fått till det. Anar ämnen till nya medlemmar med ledning av gjorda inlägg här.

#20 Hahahaha jag skulle vilja vara en fluga på väggen den dagen de har årsmöte!!! Vad snackar dom om? Hur många medlemmar har föreningen idag? hihihi

Man har planerat att ha sina årsmöten i Hamburg men såvitt jag vet är det bara drömmar än så länge. Medlemsmatrikeln är hemlig (dvs tror inte det finns nån) och jag tror medl antalet varierar över tiden. Maken höll på att bli utesluten då han för några år sen fanns med på bild i Ridsport från en BIS-utdelning. Särskilt allvarligt lär det ha varit att han såg nöjd ut.

Min pojkvän är inte speciellt intresserad av hästar men hjälper till att köra om det skulle va så eller om jag bara vill att han följer med så gör han det.. Har till och med fått honom att rida och det tyckte han va skoj…hehe

min red lite som yngre.
nu tycker han allt jag gör är roligt. han följer glatt med på utställningar, frågar om blodslinjer, avelsplaner och domarpoäng.
har varit alldeles till sig när jag planerat vad fölen ska heta, och kan han inte följa med på utställning ringer han 20 gånger för att få reda på hur det gick.
om vi någon gång flyttar ihop lär han skaffa en egen det första han gör!
MEN jag lär nog få göra det mesta arbetet… för der tycker han inte är riktigt lika skoj. bara när det är fint väder. då gör han ALLT!

#17 Allt är väl relativt och jag tycker det är bra att han får dem lydiga och följsamma för de blir verkligen kanonponnyer som vuxna då.

Min man är totalt ointresserad av hästar, men trots det så hjälper han till med allt här på gården som har med hästarna att göra :-) Gnäller bara lite ibland :-) I våras så var han med på en fölning, jag hann hem precis när fölet var ute och allt var klart, då var han allt bra stolt att han "klarat" det "själv" ;-)

Det är också mest han som står för hämtning av hö och spån och det är jag väldigt tacksam för eftersom min rygg inte alltid tycker att det är så kul… Han brukar mocka ibland, det är verkligen trevligt att efter en lång dag på utställning/tävling inte behöva ställa sig att mocka när man kommer hem :-) Det händer att han följer med på nån utställning/premiering, men han tycker inte att det är särskilt kul. Nej han ställer verkligen upp till 100 % och det är jag väldigt tacksam över :-)

min man är totalt ointresserad men har istället sin hobbie, gamla puch mopeder…jag rider o pysslar m hästarna han mekar m mopeder. Perfekt!

DOCK "tvingade" jag m honom när Kefir skulle premieras…hade ingen som kunde gå m fölet…så då ställde han upp utan problem o gjorde det kanon också!

Min sambo tycker att det är lite små kul. Han följer gärna med på utställning med kameran i beredskap.

min gubbe tycker det är kul med mina hästar, är gärna ute o kör Nilla då hon är en pärla att köra trots sin unga ålder…Han hjälper även till med allt det där runt om utan gnäll me, men så delar vi ju motorintresset åxå så….

Min kära make är totalt ointresserad av mina hästar, men han har alltid hjälpt till när det gäller att fixa foder och strö och när nya hagar har behövts sättas upp, han har även hjälpt till vid lastning inför utställning och lite smått och gott, mer kräver jag inte av honom, vi kan ju inte ha samma intressen, även om det skulle underlätta. Gubben ställer upp när det behövs, med smågnäll förstås

Min fästman tycker om mina shettisar. Innan vi träffades hade han inte haft speciellt mycket kontakt med hästar, men nu tycker han det är roligt.

Han hjälper till med precis allting och har en ponny som sin egen, Chamness Tammie. Han är toppen min Kricke :)

Min sambo hade knappast sett en häst innan vi träffades … nu har har lärt sig att både träna föl, avmaska, hjälpa till vid verkning, m.m. Kanske inte alltid med ett så stort intresse utan lite mer pliktskyldigast … men det är ju en god hjälp ändå!

Han har också varit en enorm hjälp med att bygga upp vår hemsida och ta foton på våra ponnyer!

När han fick höra talas om TAXUS (#20 & 22) så tändes dock en glimt i hans ögon!

Först måste jag säga att jag är lite avundsjuk på er med hästintresserade partners … allt vore mycket lättare då

Min sambo är helt ointresserad, har dock lyckats få honom med på en ridtur för många år sedan, nu hjälper han bara till med hö, och ibland med stolp sättning.

När vi får hem nya ponnyer, då kan han vara intresserad i ca 3dagar, gå korta promenader och tro att han är jätte duktig på hästar, men som sagt: det går över fort. Händer förståss ibland att han går in i hagen och klappar på hästarna, helst när inte jag ser.

Utställningar tycker han bara är trams och vägrar följa med. Helst vill han att jag ska sälja mina älsklingar medan jag vill ha fler.

Hos oss är intresset gemensamt och det är så kul! Dessa små ponnies har verkligen blivit vår stora hobby.  Och nu när barnen "flugit ut" är det så kul att ha något att diskutera och planera kring. Roger tycker det är jätteroligt att visa på utställningar och premieringar medan jag gillar att fixa stylingen. Arbetet runt i kring försöker vi dela så gott det går även om Roger ofta får fixa det allra tyngsta. Han är oxå så duktig på att klura ut och få till det med byggen och inredningar. Töm/inkörning, skogskörning, promenader, fostran och träning inför utställning är ju rena rama rekreationen  från alla  vardagsbestyr. Vi är verkligaen glada över våra små pållar!

Min man älskar djur i största allmänhet, även om han knotar lite om han får mocka "för mycket" på vinterhalvåret…

Utställningar och andra hästevenemang besöker jag dock oftast själv numera. Och det är alldeles självvalt, jag gör det för att komma iväg på utflyter där jag är "Anna" i stället för att vara "mamma" hela tiden…

Har aldrig haft någon pojkvän som varit speciellt intresserad av hästar. De har hjälpt till om jag bett om det men hästarna är mitt intresse och något som jag själv måste kunna ta hand om, annars har jag tagit mig vatten över huvudet

Hockeyspelande killar är bra - hockeyn tar nästan lika mycket tid som hästarna

# 36 Du har så rätt :-) Kan vi inte klara oss med våra intressen själva kanske det är "för mycket". Fast ibland funderar man över hur tillvaron skulle se ut om man delade samma intresse…. man tänket på allt som man skulle kunna hjäpas åt med - och glömmer lätt att där då skulle finnas en annan vilja (köp den, sälj den, betäck den men inte den osv). Hua!
Pengen har som bekan två sidor :-)))

#36-37 Visst ligger det mycket i det ni säger. Men i vårt fall var det så att när vi väl bestämde oss för att börja så smått med avel (visst, idén/intresset var nog mitt från början) så hade vi faktiskt en diskussion om vad det skulle komma att innebära ifråga om jobb och pyssel runt ikring, för jag insåg att för mig ensam skulle det bli "för mycket" och skulle nog i så fall fått avstå. (beundrar verkligen alla er som klarar allt själva!) Vi var ju tvugna att bygga nytt och hade inte råd att leja bort det och vi tar eget hö mm.mm. Det hade jag ju aldrig klarat själv. Naturligtvis hjälps vi åt och jag jobbar så hårt jag kan, men utan Piroger skulle i alla fall jag stå mej slätt. När det gäller köp och planering av aveln diskuterar vi alltid för och nackdelar (men ska erkänna att jag nog är ganska bra på att övetyga om jag vill något vääldigt mycket) och skulle aldrig drömma om att genomföra något som vi inte var 100% överens om. Det som kommer att bli svårast är att sälja, har ju ännu inte gjort det. Jag inser ju att det kan bli lite för många …..men Piroger vill behålla alla!!! Men den processen/diskutionen pågår……

#32 Hur har du lyckats få honom till det? Finns det tabletter att köpa?

Min sambo håller sej brota från hästarna. Får ingen hjälp alls av honom och egentligen är det nog det bästa. Han är väldigt tafatt vad gäller djuren.

Min pojkvän är väldigt ointresserad av just shettisarna, han tycker inte att det är för vuxna att hålla på med, men han accepterar dom. Han tycker däremot att min 2 stora ridhästar är mer "vettigt" att hålla på med.

Han följer med några gånger per år men dock helst inte utställnigarna.

Lyckligtvis håller han på med enduro och det är också en hobby som kostar mycket pengar och tar massor av tid

Men snäll som han är så ställer han upp om man behöver hjälp, han är grym på att slå staket..

Ännu en totalt ointresserad man finns hos mig… men han har i alla fall försökt för några år sedan. Ridit med på skogsturer några gånger, ridit barbacka, hållt föl när jag visat, hjälpt till att lasta/köra och till och med provat på att mocka (rena katastrofen…). Men nej, han insåg att det där med hästar inte var nåt för honom. Nu är han barnvakt när jag är iväg istället

#26 Jag har snott din text, Min man är totalt ointresserad av hästar, men trots det så hjälper han till med allt här på gården som har med hästarna att göra :-) Gnäller bara lite ibland :-) …exakt lika här. Men han har förkärlek till vissa av hästarna, då särskilt Welsh-hingsten Camaro som han verkar (har dock inte erkänt) älska av hela sitt hjärta…

säger som #3 och #26.

Min sambo är dessutom höallergisk. Men han får ställa upp att köra när det gäller transport för det är han bra på (chaffis som han är..)

Men han kan hantera hästarna och brukar ha koll när vi är på utställningar mm (bättre än mig). Han tycker nog att "nedbytet" till mindre häst är positivt, har visat mer intresse då, puffade till och med för att vi skulle köpa Grace (kors i taket).

Jag skulle i stort sett kunna kopiera inlägg 26.