En väl komponerad stam, där man tänkt efter och valt bra kombinationer och inte bara tagit de två bästa individerna och betäckt för att man tror att man då får en prefekt avkomma?! Bara för att alla i stammen är elitpremierade, så betyder det ju inte att stammen är bra. (inte sagt att något är fel på dina hästars stammar).

Men om jag själv ska beöma mina egna ston så påstår jag att de två ston som har färre antal elitpremierade är faktiskt sämre i avel, dock är de de två som är roligast att hantera: tävlat i ponnytrav, ponnygalopp, hoppning och maratonkörning!

Jag tycker att det är jättesvårt att veta vilken stam som verkligen ÄR bra, tror det beror lite på vem man frågar..

Där har du nog en poäng!!! Jag kan tycka en linje medan en annan tycker en annan.

Själv så skulle jag gärna vilja ha skäckar eller bruna efter Capone-Fire och Fernando… Det är svårt att hitta rätt färg med rätt exteriör tycker jag… Jag tycker att norgegodkända Rosengårds Gimmic har hög dreggelfaktor… hihi… Ett Bravosto med stor bläs skulle också vara kul att ha…

Tidigare har jag gillat Garvis och Brunte men Garvis har jag i två av stona och Brunte i ett. Det tredje skäckstoet har Bartje i sig också (Garvis pappa).

  Varför linjeavla, varför så noga gå igenom stammarna?, vill ni enkelt nå framgång på utställningarna. Så…. Börja avla på färg. Svarta hästar är de bästa.

Undvik alla svåra färger, överlåt aveln på dessa till uppfödare med mycken erfarenhet, tid, tålamod och pengar.

#5 det är lite taskigt sagt… själv älskar jag färgade hästar…..

Jag tror det var ironiskt…

Man kan inte haka upp sig på om dom är Elit eller inte tycker jag. Det beror ju på om ägarna har haft något intresse att visa hästen. Det finns nog många fina avelsston i vårt land som aldrig varit visade pga bristade intresse och därför vet vi ju inget om dom.

#8 nja det har ju egentligen inte med hästens visning att göra om den är Elit utan det är ju avkommorna som är väl visade