Är sambon också anställd där?

Jag vet inte vart man vänder sig om man inte är med i facket. Men om människan går runt och slår de andra får ni väl polisanmäla henne. Sådär får man inte uppföra sig, sjuk eller ej. Det måste väl vara arbetsgivarens uppgift att se till att hon uppför sig. Är hon inte anställd har hon inte där att göra.

Ingen lätt sits, nackdelen med en liten arbetsplats.

Så länge hon själv inte inser sitt problem så kan hon aldrig bli hjälpt. Tror att chefen måste ta och tänka efter lite om det verkligen är denna tjej han vill leva resten av sitt liv med.

Ja jag känner igen det där. Flertalet vänner till oss har och har haft klara problem i sina förhållanden med svartsjuka och otrohet. Bla. några som bråkar typ dygnet runt och jag kan faktiskt inte förstå varför man är ihop då.

Glömde det som Annette skrev. Hon får absolut inte slåss. Anmäl henne då.

1+2 Eftersom hon bor på stället, dock inte anställd, så kan man ju tycka att hon kunde få lov att vara där. Hon har provat jobba där men det gick inte då hon och hennes sambo då bråkade.

Ja det där med att bo med någon som inte är helt 100 funderar man på ibland. Finns ju så många som stannar hon sin familj trots att dom blir slagna hemma osv. Som jag ser det i situationen ovan så älskar han henne så mycket och även om han förstår hur allvarligt det är så vill han inte mista henne. MEN jag undrar, är det bättre å mista sin personal? Inte så lätt få tag i bra folk idag.

Men HUR kan man älska någon som bara bråkar hela tiden?? Det är ju psykisk misshandel. Ja, jag vet att det finns de som älskar en misshandlare, men kanske han behöver sina anställdas stöd för att ta sig ur det?

Kan han inte sätta hårt mot hårt och "tvinga" henne att söka hjälp om de ska fortsätta vara tillsammans? Hennes självkänsla måste ju vara på minus om hon inte kan lita på honom alls. Stackars tjej.

Vi har själv företag med ett antal anställda. Det finns idag så många bra jobb att få och arbetstagarna inom jordbruket kan välja och vraka hur de vill. Därför är det än viktigare än det var förr att man på bästa sätt gör allt vad man kan för att arbetsplatsen ska upplevas som trevlig och positiv. För att driva företag måste hela familjen vara med på det till 100%. Är man arbetsgivare så finns det inget som heter semester och inte heller arbetstid och fritid som hos anställda. Är man inte själv uppväxt med driva företag så kan det i början vara svårt att förstå vad det innebär. Vi har tex aldrig kunnat stänga av telefonerna och vara oanträffbara när de anställda jobbar. Inte heller när de är lediga iofs. 

Om man ska kunna vara en bra chef så anser jag att man måste ha hela sin familj bakom sig som förstår hur det är. Om inte familjen accepterar det och kan bete sig ordentligt måste kanske chefen måste välja att antingen ha kvar flickvännen eller fortsätta driva företaget. Att slå en anställd? Oacceptabelt och om chefen tillåter det, då är det ingen bra chef helt enkelt.

#5 Är nog jättesvårt sånt. Han vill nog inte mista henne men troligen så mister han sin personal och då lär hon aldrig se röken av honom då han måste jobba för tre.

Hur är det på stora företag egentligen? Folk snackar ju skit om varann på skiften då någon är fri. Hur hälsosamt är det?

På mitt förra jobb tycker jag vi hade det jättebra. Tycker inte det var något direkt skitsnack. Men visst blir det lätt så när man är många.

På de arbetsplatser jag har idag har jag inte märkt av något skitsnack alls. På den ena är jag helt själv då jag städar kvällstid och den andra är på fritids och jag tycker vi fritidspersonal samarbetar riktigt bra. Fast barnen kommer ju i bråk ganska ofta förstås, men det löser vi genom att de får prata med varandra.

#6. Det stämmer, hela familjen måste vara involverad. Min far hade eget åkeri, han hade inga anställda, men om inte min mor hade funnit sig i att vara så mycket ensam med små barn och djur hade det aldrig fungerat.

#7. Det finns ju bekymmer på stora företag också. Men jag tror det är enklare att ta tag i dem, eftersom det inte är så personligt där, som det blir på ett litet familjeföretag.

Jag har jobbat både på stora och små företag. Där jag är nu är vi ca 35 anställda och det bästa av de ställen jag varit på.

Fördelen med stora företag är nog ofta att det finns etablerade rutiner och procedurer för hur sådana här saker skall hanteras, med personalavdelning, fack, m.m.

Det låter som om både chefen och hans flickvän borde söka hjälp för de tycks ha en destruktiv relation som säkert ingen av dem egentligen mår bra av.

Har sambon dessutom slagit en anställd så är det grund för polisanmälan - jag undrar om hon förstår vidden av sitt beteende och problem?

Vad säger ni, har åldern något med saken att göra? Att chefen är för ung för att driva ett föertag? erfarenheterna för få? på detta ställe har chefen fritt ganska ofta, svarar inte i telefon och de anställda får driva företaget bäst de vill då. frågan är hur länge man kan driva ett företag så

#10 Tyvärr gör hon inte det. Hennes sambo har föreslagit hjälp men hon anser inte det behövs. Tyvärr står han inte på sej på den punkten. Rädd för att hon ska sticka. Prioritera sitt företag borde han ju göra och den vägen få henne att inse att hon inte kan hamna högst upp jämt

Visst kan åldern spela in för det är ingen lätt uppgift att driva ett företag men samtidigt så finns det även unga som är väldigt drivande och lyckas utmärkt chef. Tror mkt ligger i hur man som person är. Om man stänger av sin telefon och inte är anträffbar så är man nog inte heller mogen för att förstå hur mkt ansvar det innebär att driva ett företag med anställda.

#11. Erfarenhet får man ju med åren. Men har man bra folk runt sig så kan det fungera att vara chef även om man är ung. Mycket beror ju på hur man är som individ också. Men det klart det måste vara lättare om man har arbets- och livserfarenhet.

Men som du beskriver det låter det inte som denna chef är mogen för sin uppgift.

#13 fast anledningen att telefonen stängs av är sambon.

#15. Med ett så turbulent privatliv kan det inte vara lätt att vara chef. Som jag ser det finns det tre alternativ:

De tar tag i sina problem och ser till att det blir en ändring.

Han väljer företaget och avvecklar sambon.

Han väljer sambon och avvecklar sitt chefsskap.

Inte lätt något av det. Men situationen är ju ohållbar, så något måste göras.

#16 frågan är ju vilket bara. Företaget är nystartat i år. Sambon är två år gammal… försöka lösa det har han provat med i 5 månader… Kanske ta alla alternativen och börja om?

#15 Jag vet. Men om man låter sig styras av sambon och inte förstår att man måste vara anträffbar så är man kanske inte mogen till att ha anställda. Så jag menade.

Om sedan inte flickvännen kan förstå att hennes kille ändå måste brinna för det han håller på att bygga upp, så varför ska han då satsa på henne? Den som jag ska leva tillsammans med måste kunna förstå och accepterar om det är något jag verkligen vill göra och stå bakom mig, och lika mkt ska det självklart vara åt andra hållet. Inte lätt, men jag hade aldrig kunnat acceptera att någon i familjen slog en anställd.

Är sambon (och han själv) ens medveten om hur mycket det krävs av en egen företagare? Om han vet det, har han varit ärlig och talat om det för sin sambo eller har han invaggat henne i någon falsk rosa dröm, där alla egna företagare gräver guld och kan tillämpa kommer sist går först?

Min bror har eget åkeri, han är ju så gott som född i en lastbil, så ingen är förvånad när han skaffade eget. Han lever verkligen för detta. Men i ärlighetens namn undrar jag ibland om han verkligen talat om för sin sambo hur det är att vara åkeriänka.

#19 han vet det men hon har svårt att se hur mkt som behöver göras och att han inte kan vara anträffbar för henne hela tiden. Hon ringer honom verkligen 25 gånger på en dag. Kommer han inte hem exakt den tiden han sagt så ringer hon igen och igen och igen.

Frågan är ju vad en anställd egentligen kan kräva? Ingen har ju bett honom välja bort henne. Det hjälper inte att han pratar med henne och det har ju nått den gränsen att han ljuger för sin sambo för att få lite lugn. vilket betyder att han ljugit även för sina anställda. Inte för att vara elak eller så utan för att skydda sitt eget skinn.

#20 Tillägg:

Det som är det värsta är ju att personalen trivs på sitt jobb, i det dom gör. Varför ska dom behöva välja bort det? En av de anställda har nu krävt att tjejen inte får vistas där och så skulle hon ha högre lön för att stanna. Är detta rätt då?

#18 Tyvärr är det ju så att många upplever det på ett helt annat sätt. Killen ska finnas där för henne. Att hon inte gör samma sak är för henne obegripligt. Givetvis är det two way street tycker jag. Så är det ju med allt och alla. Får man inget åter så tröttnar man snabbt.

#20. Det minsta man kan kräva borde ju vara att chefen sköter sitt arbete och att sambon håller sig därifrån så länge hon inte kan uppföra sig anständigt.

Be om ett möte med chefen där ni ger er syn på situationen. Fråga hur han har tänkt sig det hela. Därefter får ni fundera på nästa steg.

#19 Att komma sist och gå först, det är verkligen bara en dröm om man har eget företag. Behöver bara se hur det är där hemma. Om de anställda börjar 7.30 så är far och min farbror (de har företaget tillsammans) igång 7 och har då hunnit prata i telefon en bra stund innan om hur dagens arbete ska läggas upp. Mycket som styrs av vädret så ofta måste planeringen från dagen innan göras om. En vanlig dag är de hemma mellan 20 - 22, beroende på det som måste fixas iordning inför dagen efter. Då har de anställda för det allra mesta slutat många timmar tidigare. Är det sedan säsong så blir det ännu fler timmar. Varje dag finns det något som ska göras, och det gäller även helgerna då allt ska göras iordning inför nästa arbetsvecka.

Just nu är det betsäsong och det betyder att de kör betor från den 15 september till den 15 januari, i princip 7 dagar i veckan. De anställda är uppdelade på två skift medan far och Sven jobbar båda skiften. Inte sällan de får köra lastbil, eller göra något annat 18 timmar varje dag. Om de ngn gång skulle sluta tidigare så måste de alltid vara beredda att köra ut och reperera, dra fram bilarna vid ev fastkörning eller något annat som kan hända.

Hemma har vi kanske extremt mkt att göra, och det är i princip likadan alltid, men det är den verkligheten som vi lever i men som väldigt få kan förstå.

#24. Man måste se det som en livsstil, annars går det inte.

Kan ju bara se till macken vi har här i byn. Den drivs av två grabbar i 25 årsåldern. De har ledsnat totalt. Snart finns det inget kvar att handla. Härom kvällen skulle gubben dit och köpa snus. 5 i 9 hade de släckt och stängt. Är öppettiderna till 9 skall det banne mig vara öppet till 9 också! Jag tror inte de hade en susning om vad de gav sig in på. Nu är den till salu igen, frågan är om den kommer säljas innan det är totalt körd i botten.

#25 Ja, precis. Det är en livsstil som måste accepteras av hela familjen för annars går det aldrig att driva det och få det till att fungera.

#24 Så är det att driva ett företag. På företaget ovag visar sej chefen inte mkt på dagen. Visst finns det bokföring också men man vet vilka dagar sambon är hemma för då är chefen inte på jobbet… Ofta slutar han långt innan 18 och på helgen görs bara det viktigaste. Jag kan inte förstå hur man tycker att man har lite ledig tid då. vissa perioder jobbas det visst även längre än till 22 ibland men det är lätträknade dagar.

Tycker man borde värna om sin personal för att slippa bekymmer i framtiden. Lite krav måste man få ställa på sin respektive, annars lever man bättre själv.

många åsikter nu och mkt negativt givetvis. men hur ska de anställda egentligen agera?

#28. Ett möte med chefen där de anställdas synpunkter läggs fram är ett måste.

Om chefen verkligen vill få företaget med de anställda att fungera som en bra arbetsplats så måste han ta situationen med sambon på allvar och försöka göra något åt det. Det verkar som om han velar mellan två hötappar … och det håller inte i längden. Han har ju ett ansvar mot sina anställda också, inte bara mot sambon.

#30 jag skulle nästan vilja säga att ansvaret mot de anställda är större