Enkelt, det beror på tillgång och efterfrågan. Hingsten betäcker i första hand brunstiga 3-årsston, sedan i fallande skala.

#1   Halvt avfällda treårsston på våren är inte något som står högt i kurs här. Hingstarna luktat på dem och går sedan och äter. Inget att ödsla kraft på alltså.

När du är med och handbetäckar kanske de anser att det är "fritt fram", det är inte nödvändigt att kontrollera närmare. Du har "gett tillstånd". När de fribetäcker finns inte du med på samma sätt, då sköter de hela arbetet själva. En tanke bara.

#3 Du har säkert rätt.  Är det fler hingstar som fungerar på liknade sätt?

#4. Jag har inte så mycket erfarenhet av fribetäckning, eftersom jag bara har avlat lite på New Forest och där förekommer det inte, vad jag vet.

Det finns en stor skillnad mellan hingstar, vi har en hingst som bara betäcker när det är helt rätt, detta kan få stoägare att tycka, "konstig hingst vill ej betäcka mitt brunstiga sto, den duger inget till". Men denna hingst vet bättre, men mycket svårt att förklara för stoägaren. En annan hingst vi har skulle utan att tveka betäcka vattentunnan, om inget bättre i närheten.

Jag håller med Carl-Gustaf i det han skriver. Jag har samma erfarenheter här. Min hingst som jag har nu, är inte riktigt lika sparsam, men han betäcker absolut inget som inte är ordentligt brunstigt eller redo. Däremot kan han utan problem gå på även om det kanske inte är det exakt rätta ögonblicket. Min förre hingst däremt var väldigt sparsam. Stona kunde brunsta halvt ihjäl sig framför honom, men han klev inte på om det inte var rätt tillfälle. Inte ens om han stått inne över natten och hållits bort från dem och kanske var mer "het på gröten". Icke, det skulle vara rätt, ananrs fick det vara. Ofta såg vi aldrig honom betäcka fritt heller, det enda beviset var det som syntes på stona.

Det är frågas om prägling på ett beteende!

Varje gång du ger rätt tecken så uppfattar din hingst att det är betäckning oavsett föremålet.

Ta fram betäckningstränset! Wow sa han då genast och visste av tidigare upplevelser att det var rätt trevlig verksamhet när det kom på.

Till och med en gammal räv som har blivit 28 år kan bli till sig i trasorna om man tar fram rätt saker fast han går med en flock ston, brunstuga eller ej. Prägling!

Har precis samma erfarenheter, det är väldigt intressant att se hur noga hingstarna kollar läget när de går på fribetäckning, inga betäckningar "i onödan"!

# 5 6 7 8 9 Så känner jag också. Vi betäcker väldigt lite vid hand, brukar göra det någon gång när hingstarna är "gröna". Gör det egentligen bara om stoägaren absolut vill,

Det här med beteendet är snabbt rotat. Om vi har en "sabbare" i hagen som lägger sig i och styr när hingsten ska betäcka andra ston brukar vi gå ut och hålla i henne. Vips vet hingsten att det är går att betäcka ifred.

jag uppskattar hingsthållare som betäcker treåringar för hand en eller två gånger innan man släpper in till hingst.

Jag släpper in treåringarna till hingsten. Ofta funkar det bra utan att man behöver handbetäcka alls. Om man har en vettig hingst alltså. det är mest schysst tycker jag. Att han får uppvakta och flörta med henne i lugn o ro. Istället för att hennes första möten med honom blir att han helt sonika betäcker. Iofs flörtar de lite då med, men inte alls på samma sätt som då de kan greja fritt med stona. Behövs det ngn som går emellan så gör vi såklart undantag och handbetäcker.

Jag har fått handbetäcka mitt treårssto nu, för hennes bästa "vän" går emellan hela tiden. Sabla ungston, det är ju ofta de som lägger sig i och sabbar. Även då de gått ur brunsten.

#12 Du kan inte släppa ihop dem i en annan hage någa timmar per dygn då?

Det behövs inte och verkar oerhört omständigt. Varannan dag lät jag honom betäcka treåringen för hand, det tog 10 minuter. Smidigt. Istället för att splitta på den lilla flocken. Bonzo vill gå med sina tjejer och skulle nog bli ganska missnöjd om han inte fick gå tillbaka till den efter betäckningen. Som jag ser det skulle det vara ett stressmoment för hingsten.

#14 mååånga har det nog knöligt… ston som inte kan gå ihop för dom delar flocken som du säger. Säkert nya ston som kommer på betäckning som inte får komma till. Fölungar kommer ikläm. Jag pysslar hellre lite med det och har dom i mindre flockar om det är trubbel. Jag tycker sen man skrämmer treårstoet mera om man bara släpper henne i en stor flock med hingsten än om man handbetäcker. Skillnad om man släpper henne ensam först med hingsten. Men det är ju bara min åsikt.

Man skrämmer henne inte mer än om man skickar henne på bete. Har man en hingst som är vettig så är han inget problem. Släpper jag in unga ston till hingsten och de inte är brunstiga så fnyser han bara och går vidare då han hälsat och luktat.

Sen beror det på om det är mitt sto eller ngn annans. Är det ngn annans så får hon träffa hingsten utanför hagen - är det mitt släpps hon in direkt. Alla de andra stona som går med hingsten är ju liksom stoets vanliga flock.

Nä' så lite tjafs som möjligt så at tde får gå i sina flockar och så lite strul som möjligt för hingsten. Det stressar honom bara att flytta runt i olika hagar. Och har man det så struligt att man måste flytta runt i olika hagar… Då kanske man för hingstens skull främst, borde ägna sig enbart åt att handbetäcka.

Brukar inte vara problem men ibland kan det vara så att just 3 åringarna vaktar hingsten , men det är ju inga stora problem , håller helt med Cattis där bättre att låta de gå kvar i samma flock.

som sagt beror det nog på hur man själv har det. Hingsten härbrukade inte flytta runt. Får bli stona isf. Dom som inte funkar att ha i stor flock får handbetäckas.

Ganska intressant. Jag väljer hingst till mina ston beroende på hur ägaren är till hingsten. Som ena stiet jag har som är svårfångad och lite grinig. Kan inte släppa henne hos vem som helst.

Hingsten är mycket lugnare om han får gå med stona hela tiden. Flyttar man och ändrar blir dom uppjagade. Men visst, främmande ston får man ju följa om ägaren har några särskilda önskemål. Det förekommer ju också extrema ston som inte går att ha ihop med någon nästan.