Funkar det och de inte är elaka mot varandra så är det väl jättebra att ha dem ihop. Då tränar de ju varandra. :-)

Vi har alla våra hingstar ihop även våran godkända hingst går med de övriga när det inte är betäcknings säsong och det funkar  bra hos oss.

En av mina hingstar anfaller den nya haflingervalack hela tiden. Jag är så ledsen för den gammel gubbe, som var ledare själv i en flok haflingar inan. Är det däreför att mina shettisar är hingstar och tycker ni att det ornar sig senare.?

Det är säkert för att han är hingst, det är inte alls ovanligt att hingstar inte accepterar andra av hankön.

Vissa hingstar funkar tillsammans med andra hästar/hingstar/valacker, andra gör det helt enkelt inte.

Det är bara att hålla tummarna att det fungerar bättre när de kastreras.

#3 Det är antagligen en fråga om rang!?
Här har du två hingstar, jämbördiga men som gått tillsammans länge. De har redan gjort upp vem som bestämmer (och vi som ser på tror att de leker).
Så kommer en ny herre till hagen. Han är ny, valack och hingstarna tycker att han ska vara under dem i rang, men haflingern är van att vara ledare och är antagligen ganska kaxig i sitt kropps-språk… självklart försöker hingstarna (eller den högste av hingstarna) att sätta haflingern på plats. NATURLIGT BETEENDE!

Frågan är snarare om de är sunda i sitt sätt att göra upp rang - om så är det bara att låta dem vara. Du skriver anfaller - menar du då att hingsten försöker driva undan hafligern? Finns det risk för skador, eller går haflingern undan?

Hingstar visar dominans bl.a. genom att "jaga" eller valla andra hästar runt hagen. En underlägsen häst flyttar på sig, och en hingst säker i sin ledarroll behöver bara flytta undan den andra hästen lite. Ju kaxigare "undersåten" är, eller ju osäkrare ledarhästen är, desto mer och fortare/elakare/våldammare uppfattar vi som ser på denna jakt.

Detta med rang kan ta ett tag att fastställa - speciellt om alla i en hage är vana att vara ledare. Så länge de inte bara står och slår på varandra (och ingen flyttar sig) så kan man gott låta dem vara.

Så inte ska du tycka synd om haflingern - den känslan finns inte hos hästarna! Däremot ska du avbryta och sätta haflingern i anna hage om skaderisken är för stor - men betänk då att det oftast ser tuffare ut än vad det är.

När det gäller kastering…. INGET säger att dessa killar kommer att bli "timidare" mot haflingern bara för att de kastreras!! Vi pratar ju fortfarande om ett gäng killar som är vana att bestämma.

LYCKA TILL! Det ordnar sig säkert!

Tack fär svar. Du har säkert rätt att Haflingers beteende kan vara kaxig. Och Tommy har altid vara ledare. (vår lila hingst).

Med anfaller menar jag att han springer mot haflinger, hoppa och biter honom i nacke. Haflinger gör inte så mycket då. Han bara hota en lite och sen går han bort, helt lungt. Han flyter inte riktigt.  Just nu tror jag inte att det finns en stor risk för skade (om det blr så, har jag en problem. Jag har bara en hage) Men om haflinger tycker att det räcker, kan det bli annerlunda. Han är ju jättestark. Jag tror att han tar Tommy inte seriöst, men har bara ingen lust att strida.

Du har rätt när du säger att hästen tycket inte synd om varandra, men jag gör det om jag ser att haflinger står ensam hela tiden. Jag vet… dumt… men han var i så en fint flock inan…

 Men som ni båda tänker är det möjligt att problemet är inte bort när de blir kasterad. Jag ska kolla laget en tid och hoppas att det går bättre efter några dagar. Just nu tror jag att det är kanske bäst att lämna hästar i fred och inte arbeta mm med de. Till allt har lugnat sig en lite.

#5: Vilken klok beskrivning av hästarnas naturliga beteenden! Vi får vara försiktiga så att vi inte "förmänskligar" dem - det som kan se tufft ut i våra ögon är oftast helt naturligt för dem och berör dem inte alls. Det är ju så här vilda djur eller djur i stora flockar lär sig att tolka varandra. Det är dock viktigt att hagen de går i är tillräckligt stor så att de kan hålla sig en bit ifrån varandra, om nödvändigt, så att de inte ständigt inkräktar på varandras integritet om inte "kemin" stämmer för tillfället.

De har 1 hektare…

Mina hingstar som är fyra och fem år har gått tilsammans i alla år sedan den yngste var nio månader tills för tre månader sedan då den yngste släpptes med ston. De har alltid varit väldigt tajta och delat box utan problem, även om det stått ston bredvid.

Jag har för avsikt att släppa ihop dem snart igen, men jag är väl medveten om att det kanske inte fungerar. I nuläget har de en väg mellan sig och vissa stunder leker de och springer trots mellanrummet av vägen, de drar galopp repor och brallar i var sin hage. Så ett visst hopp finns att de ska gå. Den lille har aldrig försökt mota bort stona när de kommer nära den äldre.

Jag hoppas att det går bra. Men här och på hollands forum säger men att det oft går bra också, även med avelshingstar.  Mina har blivet mer lungt nu, så det finns hopp här också

Det blev bara värre med framtförallt min tommy, som bråkade mycket med min haflinger. Han var som en pittbull. Han hoppade och bitade haflinger i nacken och hål fest med 4 benar i luften.

Nu har jag kastrerad båda shettisar. De blir ju inte använd till avel och det kommer också oft barn(tommy är en riktigt macho) i hage och det finns stoar i hage bredvid. De är kastrerad fredag och mår jättebra. Det är nu helt lungt i hage,. Hoppas att det går bra från och med nu.

Mina hingstar går tillsammans åretrunt!
De är 4 & 9 år. Och de hara bara "brottats" litet extra på våren när 4åringen skulle testa om inte han kunde få bestämma istället. Annars är de jättegoda vänner.

I stallet där min shettishingst bor finns sammanlagt 3 st shettishingstar. De är alla 5 år gamla. De har varit tillsammans sen de var dryga året.

Allt har gått ganska bra. Min kille har helt tydligt varit ledaren i unkarlsflocken som de andra gått undan från och lite skador har de ju fått då de ibland busat lite mera. Skråmor och småsår av att de nypt varandra har de haft, men inga värre blessyrer. Då min ponny varit borta en dag (på utställning e.dyl.) så har vi tagit in de andra också då vi kommit hem. Sen har de fått vara inne en timme eller två och sen har vi fört ut alla tre helt som vanligt, alltså det som rutinmässigt sker varje morgon. Lite snusande och nosande har det varit men ingen batalj.

 I stallet finns ganska många ston, en stor hingst och ett par valacker också. Senaste veckan kom ett nytt shettissto som antagligen är helt underbar enligt killarna och nu blev det oro i ungkarlsflocken. Det blev så illa att nu måste vi ha min hingst ute åtskild från en av de andra. Och så kommer det att vara i fortsättningen också. Vi vågar inte mera ta risken att de drabbar samman. Blev lite för hårda tag där.

Drömmen var att vi skulle ha kunnat ha alla tre killarna tillsammans alltid, men inte gick det. I fyra år gick det ok, men en liten svart dam med vickande bak ändrade situationen fullständigt.

#13 "I fyra år gick det ok, men en liten svart dam med vickande bak ändrade situationen fullständigt."

just precis!

Ja, det kan händer Men mina shettisar har ingen papperna och jag vill ju inte använda de till avel. Då framtförallt tommy började bråka så mycket (var riktigt hemsk och färligt) tyckte jag att kastrera var en bra sätt att lugna de när, så att de kan går på bete tillsammans för alltid. Just nu är det i varje fall jättelungt i hagen igen.

Våra tre femåriga killar gick alltså bra tillsamman tills för en vecka sedan, men sen kom den här mörka damen jag nämnde om tidigare och förstörde sämjan mellan två av hinstarna. 

Bifogar en bild på min kille (den mörka) och hans bästis som är kompis med honom fortsättningsvis. Som det syns av bilden så är ju pojkarnas lek ganska våldsam, men om ni kollar närmare bilden så syns det tydligt att de inte är vill skada varandra, mest bara stora åthävor och "smällande med hängslen" liksom.

Bilden är ett par år gammal så hingstarna är alltså treåringar på bilden.

När jag hade stallet fullt av shettisar hade jag 3 hingstar ihop både i box och i hage. Dom var 4, 2 och 1 år (när dom släpptes ihop) och dom gick tillsammans i 3 år innan dom två yngre kastrerades då dom ändå inte skulle bli godkända. Det var våldsamma lekar ute i hagen i ena sekunden och i den andra så kliade dom varanda. Alla 3 var otroligt nog kanon bästisar och alla fick vara med och leka på lika villkor. Boxen som var stor som 3 storhäst boxar var det aldrig något bråk i trots att stallet var fullt av vacka flickor.

Jag tror att detta gick så bra pga av den älsta hingsten hade ett sånt otroligt bra psyke och han uppfostrade dom små på ett underbart sätt. Den äldre stog uppbunden precis bredvid mitt bruntiga sto och det ända han sa var "Gnägg" och tittade man på honom då så var han tyst sen. Stot var faktiskt värre måste jag säga :P

Så här på höstkanten släpper vi i hopp våra hingstar, och det funkar jättebra.

Bifogar en bild på 4 godkända hingtar som under sommaren haft varsin sto flock och betäckt.

Fler bilder finns i mitt fotoalbum på www.minishetland.com

Lysol går med kompisen Egil igen och allt är frid och fröjd. Det tog någon vecka innan de började umgås. Till att börja med höll de sig i varsin del av hagen. Lysol är 4år och har gått med ston i sommar.

Min gamla hingst använder jag till unghästar! I somras anlände 3 unghingstar( som gått tillsammans innan) som han uppfostrade och fick dem att sluta bitas och dyl. Helt fantastiskt! En av dessa unghingstar köpte jag och de går tillsammans fortfarande. Jag har skaffat sto men har henne utom synfältet för dom…onödigt att FRESTA! hihi Funkar jättebra!

Madgic har alltid gått tillsammans med unghingstarna varje vinter , han släpps ihop med dem på hösten när betäckningssäsongen är slut och det går hur bra som helst och det är då han lägger på sig mest extra hull *S*

Vi har ju haft en mkt dålig erfarenhet av att ha hingstar ihop, men så har det också varit frågan om en stor och stark d-ponnyhingst (rysk basjkir) som inte har tolererat den mindre ponnyhingsten. Russet fick en allvarlig bitskada i nacken då hingstarna drabbade ihop efter att ha gått ihop lugnt i en vecka.  Russet går däremot mkt bra ihop med min lilla shettishingst, de är bästisar. Så bara dåligt har det inte varit. Bilden är på russet strax efter hemkomst från kliniken.

Mina unghingstar har jag alltid haft ihop och det har tack och lov alltid fungerat bra.