Risk för att vara lite förhastade men ändå när det gäller barn- byt till en mer erfaren ponny är mitt råd. Annars finns det risk för att hon tappar sitt intresse.

Va tråkigt att han har sådana fasoner. Tyvär är han nog inte rätt fostrad  har jag en känsla utav. Han var ingen tuff ponny från start, han var mjuk och formbar.  Som föl väldigt försiktig, lite rädd och med fel hantering kan det ge utslag i försvar i stället. Det bästa vore nog att få någon större erfaren ryttare att vara medryttare tills han får lära sig vad som krävs av honom. Med rätt hantering borde det gå att få honom på andra tankar, att han får oerhört med beröm när han gör rätt, och när han gör rätt att inte fortsätta nöta då utan han som beröm får avsluta innan det börjar krångla.  Dom lär sig inget av bråk och stök, det är berömmet som ger possitiv erfarenhet i bagaget.

Håller med er båda! Men det är inte så enkelt att bara byta. Har förstått från andra forum att det är svårt att sälja shettisar och han är ju inte lämplig som nån nybörjarhäst! Och jag vill ju inte att han ska vandra runt…. Sen gillar vi ju honom trots att han blir till salu med jämna mellanrum ;-)

#2 Där är vår (dotterns) ridlärare kanon och har peppat oss! Och absolut är det viktigt med beröm, det kör vi stenhårt med - A och O! Och självklart stoppar vi när det går bra och nöter inte vidare! Och det HAR ju gått framåt - om än väldigt sakta! Jag har haft större tjejer som ridit honom men det har inte funkat (de har fått mkt läxor, fått andra intressen, kommer sporadiskt eller inte alls och så). Det låter som en helt annan häst du pratar om - här är han en tuffing även i hagen och han var hm… framåt och ja inte direkt bråkig men han testade gränserna när han kom. Hm.. ska jag kanske sänka ribban vad gäller ridning och börja om lite kanske??? Eller låta det vila ett tag och låta barnen köra mer (med mig såklart).

 Vill oxå förtdliga att vi regelbundet tränar - dottern för en mkt bra instruktör (Sussie Widner) som jag har största förtroendet för och jag tömkörning för Mariana Femling. Nu har yngsta även börjat på knatteridning på honom.

Om ni har efarna tränare i er närhet och kan ta hjälp av mer erfarna ryttare så fixar ni det säkert. Lycka till med honom!

Tycker inte man ska "hänga ut" ponnyn i ett sådant läge. Den är ouppfostrad och kanske ung ? Alla hästar och ponnyer testar väl mer eller mindre sin ryttare ibaln. Inte kan man väl sälja bara för det? Även de mest tränade hästarna kan bralla, bocka och ha glädje. Vad man kan läsa så är det ju inte så ofta… varför inte longera av honom innan ett ridpass eller kanske köra honom en runda innan och trötta ut honom lite? En ponny i hög kondition som denna verkar ha så ska det inte vara några problem.

det är lätt att sälja av sina problem men det kan lätt komma nya

va tråkigt!

Jag skulle dock ta en funderare kring att behålla honom då risken finns för att din dotter skadar sig om han kastar av henne..

Visst , man kan trilla av men då kan man ju minimera riskerna och inte ha en häst som ibland arbetar för att få av sin ryttare..

Jag blir nyfiken på vad det är för krav ni ställer på honom när han börjar trilskas? Begär man något som kanske är fysiskt omöjligt (många shetlandsponnyer har korta och grova halsar som gör det svårt för dem att gå i den form som ridfolk vill se)? Varför bjuder han inte framåt (du skriver att du får gå bakom och smacka på)? Kan man utesluta smärta (är mun, rygg, ben och sadel kollade)?

Eftersom att allt annat fungerar, skulle jag nog själv försökt bena ut det innan jag försöker sälja som körponny. Är han rent och skärt istadig, så kanske risken är stor att han kommer börja dumma sej även i körningen om någon börjar ställa krav där oxå. Kan jag tänka.

Fast det kan ju oxå vara så att han helt enkelt inte trivs som ridponny när det blir större krav än att skritta runt, och då skulle han förmodligen fungera bättre som körponny. Visst önskar man att man kunde prata med dem ibland..?

Jag håller med er igen och har tänkt precis som ni skriver.  Just nu lutar det åt att behålla honom ett tag till, vi har ju faktiskt bara haft honom ett år och det HAR gått framåt. Och som jag skrev tidiagre så är det inte bara att byta, säljer jag honom så står barnen utan ridhäst för tillfället och så ska man ut och leta ny….. och han funkar ju faktiskt för det mesta…

Den mest negativa är ju som nån skrev att det handlar om barn och de har ju inte samma framförhållande som vi, de kan inte se framåt. Så det är ju lätt att de tröttnar….

 Men det konstiga är ju att ibland går han som en klocka, även med dottern på och vid krävande moment. Så jag förstår faktiskt inte, han beter sig nästan som ett sto med hormonsvängningar….. Jag hoppas på att han är "ouppfostrad" och ung (8 år ;.)) Han har ju faktiskt uppfört sig "illa" med mig oxå, men slutat med det…. Så dottern kommer, ju längre tiden går klara honom bättre och bättre… sen kommer nästa dotter och ska gå igenom samma sak och sen nästa (har 3 döttrar) eller?

För det är min erfarenhet att även om man har en större duktigare ryttare som rider till ponnyn så är det just varje ryttare som måste klara hästen, förstår ni hur jag menar?

#7 Precis, åh, vad jag önskar jag kunde prata med honom. När han kom till oss var han inte i kondition, men nu går han i form när jag tömkör. Dock inte långa stunder, det orkar han inte - än! Nu är han i väldigt fin form. Dottern är inte så duktig än så att hon klarar att rida honom i form, vi är inte där än - men kan det kan han!

Vilka krav? Ja, bjuda framåt på ett hinder. Alltså grejen är den att han bråkar när han ska gå själv. Får han springa efter, eller får de draghjälp som ridläraren säger då går han på som bara den och  hoppar SÅ fint. Det är om dottern och ponnyn ska hoppa själva eller rida en annan väg än kompisen, det är då han bråkar. Det har blivit MYCKET bättre, men dottern rår inte på honom riktigt än! Ridläraren säger att det är ledarskapsproblem mellan dottern och påonnyn! Och det är jag med på! Men det är bara när det gäller ridningen!

Om han hade ont borde han väl protestera även om han springer efter en annan häst? Då bjuder han framåt, gallopperar och hoppar glatt :-D

I vilken utsträckning får han vara ute i hage och bara "umgås" med "likasinnade"? Att få buffla runt i hage om dagarna med en shettiskompis kan ju ta bort ev. överskottsenergi …

#7 Igen: Tror inte han börjar dumma sig med körningen, jag har ju börjat ställa höga krav både vid körning och tömkörning. Vid tömkörningen framförallt har vi kommit långt och där ställer jag ganska höga krav tycker jag - som han klarar. Som att gå i form, början till framdelsvändning, sidvärtes rörelser, ryggning osv. Allt under bra ledarskap (Mariana Femling).

#10 Han går på lösdrift i en flock på 7 hästar :-D  De har en stor skogshage på kanske ca 1½ ha med fri tillgång på hösilage och ligghall med halm!

_För det är min erfarenhet att även om man har en större duktigare ryttare som rider till ponnyn så är det just varje ryttare som måste klara hästen, förstår ni hur jag menar?

_Men oftast om en mer erfaren ryttare "rider till" hästen så den förstår vad som menas och den får själv mer kunskap kan en hel del släppa av de "negativa" som idag finns. Det är fortfarande en ung ponny som inte är en läromästare för en ung ryttare. En oerfaren ryttare på en erfaren häst och tvärtom. Det behöver automatiskt inte betyda att alla dina döttrar behöver genomgå samma sak eftersom hästen med åren får rutin om man tar itu med problemet innan det utvecklas till olater.

- Lycka till!

#13 Ja, det är klart! Kanske ska försöka leta efter nån duktig liten ryttare, igen!!! Men det är så svårt att hitta små duktiga ryttare!

Tack för alla svaren! Jag tar gärna emot fler tips och synpunkter då jag verkligen vill att det ska funka och det ska bli bra - såklart!!!

De små ryttarna ska man vara rädd om. De växer dessutom alldelens för fort.

Vet inte om man "får" skriva som jag tänker göra nu här inne?

 Men det är inte alla hästar/ponnier som passar till ridning. Trivs han bättre med att bli körd så tycker jag att man ska låta han få nyttjas till det.Man får se lite till hästen också.

#12: Som någon har nämnt så kan det ju vara så enkelt som att han testar gränserna lite då och då, när andan faller in, och att han förmodligen vid några tillfällen har lyckats med det och då naturligtvis fortsätter prova tills hans ställs inför ett konstaterat faktum: Det går inte längre!

Det känns dock som om ni ger honom en jättebra tillvaro och tränar honom med hjälp av kompetenta instruktörer så jag håller tummarna för att ni skall komma tillrätta med detta så att dina döttrar kan fokusera på allt det positiva med honom!

Håller med #17. Trägen vinner. Om du har en ridskola i näheten så kanske du kan hitta små duktiga ryttare som kan hjälpa dig där. Det kan vara bra om de också kan få instruktion. Sedan kan din dotter " rida" på deras ridning tills hon lär sig mer. Det blir klurigt när barn och häst ska lära sig samtidigt.

 Så länge han är snäll i all annan hantering så tycker  jag att ni ska kämpa på. Lycka till!

Det är ju så här också att han var väl inte riden mer än att någon åkt på honom då ni köpte honom, kanske ställs för höga krav för snabbt, han kanske inte haft tid att smälta sakerna i sin inlärning.

Jag vet att när han var på inkörning var han lite förskräkt och blev krånglig innan han förstod, sen gick allt som en klocka.

Jag kan bara hänvisa till min lilla 2½ åring. Han är en grabb som är bekymrad över nya saker som han inte vet hur han ska hantera och då blir han antingen nervös eller så säger han ifrån och det rejält med att resa sig. När han väl förstår så är han som ett ljus.

Har påbörjat hans inkörning och han är den som det har tagit längst tid med att få honom att förstå det här med skaklarna, Idag står han helt stilla när vi selar på och han skrittar så fint framför vagnen. Han är så lugn och fin så att jag skulle lätt kunna sätta en 3 åring i vagnen och låta den köra honom. ( nä jag tänkter inte testa).

När han vet vad som begärs av honom så gör han allt man ber honom om och han gör det lugnt och fint.

Vi fick vänta ett halvår längre med honom innan vi ens började sätta selen på honom.

Hur mycket är din riden innna ni fick honom?, var han utbildad? vad kräver ni av honom idag?

På ett sätt kan jag tycka att om han inte förstår vad ni vill så borde han ju reagera varje gång ni rider honom. Känns lite som om han testar lite gränser.

Det är jättesvårt det där när man inte ser honom live.

Vad säger er tränare om hans bockande?

Lycka till i allafall.

Tack för alla svar!! Och för all uppmuntran!

Jag har oxå tänkt tanken att det ställs för höga krav, men tycker det är konstigt för det är egentligen inte då han t.ex. bockar av dottern. När de t.ex. rider markarbete som tempoväxlingar, halt, gängartsövergångar då är det inga problem - för det mesta. Om jag tänker efter börjar han bråka då de ska galloppera eller om dottern driver honom för hårt (enligt honom) t.ex. mot ett hinder eller in i galopp. Eller då det helt enkelt börjar bli lite fysiskt jobbigt, men det är lite olika!

Nu sist på tömkörningen påbörjade vi inlärningen av sidvärtes rörelser och jag såg på honom att han inte förstod, det tog ett tag innan han förstod.

 Och varför bockar han inte och bråkar då jag tömkör, då ställer jag ju verkligen höga krav! Eller varför inte varje gång dottern rider? Eller varför aldrig då han får åka snålskjuts på kompisen (springa i rumpan på ett annant ekipage??)

Tränaren anser att det är ett ledarskapsproblem och han ska uppfostra min dotter. Men det är möjligt att det är så (för höga krav) det har börjat - att det har gått för fort och sen har han kommit på att han faktiskt KAN ha av dottern. Men om det är så - hur komma ur det då?

Bästa sättet är att så fort man märker minsta tendens att han ska börja ( för det märks väl när det ska komma ) dumma sig är att omedelbart sluta med den grejen och göra något som han klarar av och känner igen så att man får en möjlighet att ge beröm. Grejen är att aldrig försätta han i den situationen att ge honom chansen att börja dumma sig. Prova också att inte skänkla utan driva med rösten, spö i handen kanske. Om det är när han ska göra något utan draghjälp eller på fösare kanske man kan hoppa i strömlinje och öka avståndet efterhand till draghjälpen, men alltid ha någon före, kortare och längre avstånd tills han har kommit förbi dumheterna. Gäller att överlista, inte tvinga.

Vilje, fint namn, är ju inte riden så mycket & förstår kanske inte alla gånger vad som "krävs" av honom när han rids. Körningen går ju bra. Tömkörning är ju ett utmärkt sätt att utbilda på. Sparar ju ryggen (som inte är klar före 6-7 års ålder) & kan ju då utbildas av vuxna. Det sägs att man ska skynda långsamt & det stämmer många gånger.

Kolla in på www.ellenofstad.com  så kanske du får mer inspiration. Jag tycker att hon är superduktig.

Stort LYCKA TILL med den charmige Vilje

Tack för er uppmuntran - det uppskattas verkligen!!! Igår gick han helt ok, 6-åringen kunde både skritta och trava själv på åkern. Han var dock lite tjurig då 8-åringen skulle trava på en stor volt, då drog han sig mot "hemmet" liksom och när dottern gjorde motstånd så sprarkade han bakut, detta hände kanske 3 gånger. Men det var liksom lite tama försök - å andra sidan har ju dottern blivit en riktig rodeoryttare!

Lägger in en bild på 6-åringen från igår. Lite dålig bildkvalitet….

Vilken duktig liten tjej

Så nu har en liten (ja, allt är väl relativt) duktig ryttare varit här och ridit. Hon har varit här förut…

Men det är ju inte lätt. Här har det varit: är de duktiga och klarar hästarna bra så är de inte pålitliga men är de pålitliga så har de inte klarat hästarna nåt bra.

*suck* hoppas denna ryttare fortsätter rida här, för hon är duktig!!!

Slog mig en liten tanke också. Om han gjort ett bra jobb med en ryttare  på dagen då måste han ju få slippa sen, inte så att nästa ska sitta upp och också prova om han fungerar. Då är det bäddat för trubbel, då tycker han att han arbetat klart och varit snäll.

#0 Jag har ett tips som jag inte tyckte jag hittade på sidan. Det är att du tömkör ponnyn SAMTIDIGT som din dotter rider. Eftersom han sköter sig då du tömkör och är van vid de kraven som ställs så kan ahn ev bli "lurad" till att lyda din dotter. Egentligen är det ju du som kör honom, men det vet han ju inte om. Efter en tids träning kan du koppla loss tömmarna och gå med så han hör din röst för att sedan få dottern att ta över även rösthjälperna. Har fungerat för oss.

En liten duktig ryttare är som sagt bra men väldigt svår att få tag på. Men visst det är inte heller så dumt.

Bockningarna kan du reducera om du spänner en uppkäk (en sådan som travarna har) och fäster den i sadeln. Den skall vara tillräckligt lång för att hästen skall kunna gå med huvudet fritt men hindra den från att dra ner huvudet mot marken. Det funkar också för att få ponnysar att slute beta under ridturen på gräs under sommaren.

LYCKA TILL! Berätta gärna hur det går för er.

#28 Ja, jag har funderat på att sätta på uppkäk, har ju faktiskt en isärplockad travsele hemma. Men om du ser på bilden så har jag några slags hjälptyglar för att han inte ska få ner huvudet och beta, är ett uppkäk bättre?

Jag har longerat några gånger med dottern på. Men nu har vi kört korta ridpass som varit jättebra… Så vi fortsätter såhär med beröm, varierad träning. Idag ska jag och äldsta dottern tömköra t.ex.

Tack för råd och tips….

#0 Känner igen det där från min 6 åriga dotter. Hon har tidigare kunnat rida (åka häst) själv utan problem, men allt eftersom hon har blivit duktigare och kräver mer, så har hennes ponny också börjat krångla mer. När jag är med är han gudasnäll. Jag tror det är en övergångsperiod, det gäller att vara med hela tiden och träna och tömköra mycket. (Bra tips #28)  Hästen följer sin instinkt och tar över ledarskapet då det brister hos ryttaren, men min dotter lär sig så fort att han lyssnar mer o mer på henne. Viktigt har varit att han inte skrämmer henne, så att hon vågar ta itu med om han blir trilsk.

#29 Jag tycker att uppkäk är bättre för då kan hästen sträcka halsen framåt om man skulle vilja skutta över något litet hinder eller så. Dessutom behöver inte ponnyn gå i form hela tiden. Det får ryttaren fixa själv. (Också en träning) Men är du nöjd med dina inspänningstyglar och van vid det så går dessa säkert också bra.

#31 Fast jag har inspänningstyglarna löst så de inverkar ingenting utan har de bara så att han inte når ner till marken. Ska ta fram alla delar till travselen och se om jag fattar hur de ska sitta ihop….

Då har vi varit på bomträning idag. Gick faktiskt riktigt bra - ja det är klart han protesterade lite, gjorde några bocksprång och så… Ridläraren och jag kom fram till en sak; att det är när man pressar upp tempot på honom som han sätter emot occh blir dum, t.ex. försöker få honom galoppera en bana. Så vi sa att tillsvidare får han hoppa i trav, men att de kan få haka på det andra ekipaget ibland och då galopperar hanglatt, villigt och hur fint som helst!!

Nu går han ju i alla fall dit min dotter vill, de har jättefina vägar. I början hade hon ju problem med att få honom dit han ville, han satte helt sonika ner huvudet och bara gick dit han ville. Så snart kanske dottern kan kontrollera tempot bättre oxå!!

Idag är han alltså knappt till salu, i alla fall är han dyrare idag än för 1½ vecka sen ;-)

#29 Galoppera och hoppa med uppkäk???? Låter farligt i mina öron. Uppkäket är ju till för att ge travarna stöd då de blir trötta eller kommer ur balans. Både galopp och skutt över hinder borde rycka i huvudet och göra hästen mycket störd om inte käken är väldigt lång, men är den då till hjälp? I skritt och trav borde det dock vara ett alternativ för att hindra en häst att bocka av sin ryttare. Eller har jag missuppfattat det hela?

#34 Har aldrig provat med uppkäk…..

Antibockar tyglar är suveräna!

kolla på

www.faglasang.com

Sälj honom inte än! Har själv en liten hingst på 88cm som visat sig vara den knepigaste häst jag har haft att göra med och jag är mycket hästvan och 62år!

Min lille kille var snudd på istadig för 2 år sedan när jag köpte honom. ett helsike att få honom att röra sig framåt. Men - med draghjälp har han gått som tåget när jag kört honom. Alltså finns framåtbjudning när det passar. Tömkört har jag gjort mycket och för ett år sedan övergick jag till longreining. Efter 2 års arbete och bekantskap har jag nu en härlig liten häst att jobba med! Inga problem med framåtbjudningen längre. Han gör öppna i skritt och trav, fin kort högergalopp och galoppbyte över till vänster som är svårt. Vi jobbar på slutor och han hoppar.

Han har lärt mig att verkligen lyssna och försöka klura ut vad som inte fungerar och varför och försöka rätta till det. Vi har börjat hitta varandra.

Han har varit till salu flera gånger varje månad men nu är han definitivt INTE TILL SALU längre. Han är såå rolig att hålla på med. Men det handlar också om att JAG måste satsa lika mycket som jag vill att han ska satsa. En liten drömkille.

Ge inte upp! Lycka till.

Åh, tack för uppmuntran!

Jag har tagit till mig av en del råd här, bl.a så kommer en större tjej och rider honom vars moster är ridlärare - kanon! Och det syns faktiskt redan resultat. Visst kan han tjafsa ibland fortfarande, så sent som igår tröttnade han, men då sänkte vi kraven, det blir för svårt för dottern oxå. Jag är ju inte utbildad ridlärare, bara duktig på att rida själv liksom - så det är inte alltid så lätt.

Han går otroligt fint vid tömkröningen nu. Sist på tömkörningskursen gjorde han slutor jättefint, han har svårare för öpnna och skänkelvikning, men det kommer! Galloppen är oxå jättejobbig, men har blivit bättre den oxå! Ska se om jag lyckas ta kort nångång så får ni se hur fin han är och hur fint han kan gå!!

Jag har även tömkört med dottern på, men då är det svårt att fästa tömmarna på ett bra sätt så att de löper bra samtidigt så de inte drar av dottern, tips? Eller funkar det inte med sadel på? Drog till sist (provade allt möjligt)yttertömmen genom stigbygeln och innertömmern direkt i bettringen. Annat tips? Förutom problemen med tömmarna funkade det kanonbra!!

Så, tack för alla råd och all uppmuntran!!

Letar en bättre vagn och sele just nu, det är ju så kul att köra och skulle kunna tänka mig att gå körkurs…..

Idag tröttnade jag rejält - och la ut annons här. Inte vidare bra reklam att skriva här då ;-) Men jag har fått så bra stöd här förut. Nu känner jag mig bara så trött och ledsen!!

Idag var han bara dum dum dum :-/ Dottern red honom, jag tömkörde russvalacken. Vilje bara drog ner huvudet för att äta hela tiden och då dottern ville trava drog han ner huvudet och bara gick som han ville. Sen tröttnade han och kastade av henne helt enkelt varpå han trampade eller sparkade henne på benet (förmodligen inte med meningen). Jag hade ju russet med mig så vi red/gick hem, ställde ut russet i hagen.

Sen…. hoppade jag upp!! Ja, jag vet att det inte är det optimala, men jag var tvungen att känna på honom! Och hör och häpna, han gick som en klocka! Bråkade INGENTING! Jag fick honom i form, han gick kanonfint!!! Hade bjudning som bara den…trampade under sig Sen hoppade dottern uppoch han började tjafsa :-/

Jag är så jäkla besviken… dumma dumma hästskrälle!!!! Detta var droppen kändes det som…. ingen som vill köpa en shettis??

Vad tusan ska jag göra??? Dottern är jätteledsen, hon vill ju rida ju… men såhär ska det väl inte vara… hon tröttnar och blir rädd. Han är en bra häst för mig, men inte för mina barn. Jag kan ju inte köpa en till häst, har ju redan fyra…. varav bara en går att rida ordentligt just för tillfället… Gaahhh… nu skiter jag i det här…