Dottern kan kanske vänta i bilen? Om du parkerar så hon ser vad du gör och har bildörren öppen så går det säkert bra. Man kan ju förbereda lite kvällen före, lägga fram höt som skall ut tex.

Åka fram och tillbaka kan ju bli stressigt. Men det beror förstås på hur långt du har mellan stall, dagis och jobb. Man vill ju inte gärna köra åt fel håll om man inte måste.

mina barn är båda inne då jag fodrar och ev släpper ut men har du inte hästarna hemma så låt dottern vara i bilen så länge om det inte är för kallt. Annars hade jag min son med ut jämt tidigare då jag inte hade häst hemma. Han fick vara i stallet

Mina barn har fått vänta i bilen då jag har haft det likadant.

mina har också fått vänta i bilen medans jag fixar hästarna på morgonen…

Du får ju egentligen inte heller lämna på förskolan förräns du ska till jobbet…så privata grejer görs innan dagis…så är det iallafall här i vår kommun!

jösses vad regler det är med dagis o sånt. Jag har ju jobbet och hästarna hemma så d kanske blir svårt o kolla upp..
Jag måste ju liksom åka till dagis o lämna henne för att ja ska kunna få nånting gjort..

Ja hästarna har ganska nära till hagen från deras lilla stall. Just nu så går dem i en lite mindre vinterhage men sen när dem ska till en lite större sommarhage så måste ja runda stallet o då kommer inte min dotter att se mig om hon sitter kvar i bilen.. Visserligen tar d bara nån halv minut o gå till hagen men ändå.

D e inte lätt ibland alltså o få ihop allt..

Jag hade också förberett så mycket som möjligt och sedan släppt ut innan dagis. Barnet kan ju sitta i bilen om hon tycker det är okej, annars kan hon väl följa med i stallet. Hon är ju så stor att hon kan stå och gå själv (men kanske inte i din takt!) Om det sedan skulle vara något problem med utsläppet får du väl åka tillbaka efter lämningen, om du ändå jobbar hemifrån, om jag förstod det rätt.

Om barnet accepterar att sitta kvar i bilen medan du släpper ut dem, så skulle du ju kunna lösa det så. Men jag skulle inte ta med barnet i stallet under tiden och sedan åka raka vägen till dagis. På våra dagis får barnen inte komma med kläder som varit i stall etc, då det kan finnas de som är väldigt allergiska.

Man kan lika gärna göra det då barnet är lämnat. Det har kommunen inget med att göra. Om man har ett jobb, har man också rätt till barnomsorg mer än 15 tim per vecka. Även om man jobbar deltid så får man ha barnomsorg 40 tim per vecka. Då får man handla på vägen hem från jobbet och man får säkerligen släppa ut hästarna innan man går in och jobbar (när det ligger på samma ställe).

#5. Om du jobbar hemma, lämna dottern först och släpp ut hästarna efteråt Det skulle jag gjort utan tvekan.

#7

Bra kommun du bor i… här nere styr dina arbetstider barnens vistelsetid på förskolan om du inte har 15 timmars barn (arbetslös eller föräldraledig) eller har barn med särskilda behov som behöver mer vistelsetid för att tränas

Jag funderar på o åka o lämna henne först.. Jag har ju 2 små shettisar som går lätt o ta ut men den tredje e ju ett halvblod, hingst på 1½ år som ibland gärna hoppar lite o tar tillfället i akt o få busa till o från hagen.
Så ja vet inte om ja vågar ha me henne när ja går med honom. Hade ja bara haft shettisarna så hade ja inte haft nått problem tror jag..
Dem e ju så vana vid barnvagnen så dem går lugnt brevid om ja måste..

Men vilka tider lämnar ni på dagis? 7? 8? Jag måste verkligen ringa o kolla upp vad dem har för tider så man vet när man kan komma.

Fick reda på att ja hon ska bli storasyster oxå snart men hur 17 berättar man att man är gravid? igen…? med nr 2…
När Tove kom så berättade ja d samtidigt som ja tala om att ja hade fått sparken från jobbet när ja sa till dem att ja va gravid..

Men varje gång jag har försökt o tala om det för mina föräldrar eller sambons föräldrar så blir d tunghäfta i min mun… Inte ett ord kommer fram alltså.. Hjälp mig.. haha!
Man måste väl inte berätta nått va? d syns ju ändå snart..!

#9 Förmodligen. Men har man omsorgsplats 40 timmar per vecka, så är det ingen som bryr sig om man handlar innan man kommer dit. Så länge vi håller oss till de timmar vi har plats för så är det inget problem. Å andra sidan utnyttjar vi aldrig hela den tid vi har möjlighet att använda. Jag har plats till 17:30, men hämtar sällan efter 15.

Det är bara om man måste utöka sina timmar någon vecka som man bara får göra det om det gäller jobb. Om jag släpper ut hästarna innan eller efter jag lämnat barnen har inte dagis med att göra bara jag inte överskrider de timmarna som jag betalar för.  Betalar jag för 40 timmar så har jag rätt att ha barnen där i 40 timmar.

Här har man rätt till barnomsorg arbetstid + restid. Men jag har inte det minsta dåligt samvete för att jag ibland både släpper ut och mockar medan de är på fritids. Vi betalar från 6.30-8 samt för Cecilia 13-16.30 de dagar vi behöver barnomsorg. Så här års är det ju kolsvart ute, så jag börjar sällan före 8. Dessutom hämtar jag ofta mycket tidigare. Så vi betalar för mycket mer än vi utnyttjar. Ibland har jag även med barnen på jobbet istället för att de är på fritids.

Vår fritidspersonal är toppen och har sunt förnuft. När min hingst skulle kastreras erbjöd de Mikael att vara på fritids, trots att det verkligen inte kunde räknas som arbete för mig.

#10. När jag väntade nr 2 och skulle berätta det på dagis log bara personalen och sa att det hade de vetat länge. Mikael hade glatt talat om att storken skulle komma till oss . (Har jag verkligen sagt så till honom???)

Men får man verkligen ha barnen på dagis 40h/vecka bara för att man betalar för det? (Och resonerar man verkligen så?) Dagis är ju till för att föräldrarna ska kunna arbeta, inte för att föräldrarna ska kunna utföra sin hobby eller annat. Nu har vi undvikit barnomsorg än så länge (sonen är bara 2) men som jag alltid fått höra (och även som det stått i de papper jag fått om köer, vistelsetid etc, har nämligen tackat nej till plats 2 ggr då vi löst det utan barnomsorg) så är det arbetstiden + resan till och från som gäller. Jag ringde faktiskt och frågade angående att vi skulle tacka nej ifall det blir billigare om man har deltid. Om hon nu förstod mig rätt vet jag inte men enligt hon som informerade mig så blir det egentligen inte billigare men är inkomstbaserat så arbetar man deltid lär man tjäna mindre och därmed betala lägre dagisavgift. Om jag fattat det rätt så spelar det väl egentligen ingen roll vad man betalar för, huvudsaken är att man endast nyttjar den tid man arbetar + resan till och från och sen ska man inte sätta i system att utnyttja systemet.

Ett av mina skräckexempel är en bekant vars sons underbara farmor är sjukpensionär men under en varm sommar (inte föregående) erbjöd dem att föra sonen till henne på söndagkväll och stanna där en-två dagar (samma stad) så han skulle slippa dagis i värsta värmeböljan (farmodern har arbetat på dagis). Föräldrarnas svar var då att "Nej, vi betalar ju för dagis, då ska vi minsann utnyttja det". Fattar inte hur man kan resonera så. Tror att sonen deras hade haft det mycket skönare hos sin farmor med plaskpoolen en het sommardag istället för på ett dagis i stan.

Har en syster som jobbar som förskolelärare och hon berättar ibland skräckexemplar. Dock inga namn eller så då dom har tystnatsplikt.

#14. Som jag skrev i mitt förra inlägg så är det åtminstone i vår kommun arbetstid+restid som styr hur man lägger schemat. I vårt fall går vi efter makens schema. Han jobbar oregelbundet och har alltså lediga dagar då barnen givetvis är lediga.
Själv har jag årsarbetstid, vilket innebär att jag jobbar mer vår, sommar och höst. På vintern jobbar jag lite mindre, men schamat går fortfarande efter maken, eftersom jag inte i förväg vet när och hur jag har möjlighet att vara ledig. Det är många, många timmar varje månad som vi inte utnyttjar men betalar för. Så om jag gör vissa privata saker ibland har jag inte ett dugg dåligt samvete för. I slutändan är barnen på fritids betydligt mindre än vad de skall ändå.

Hur man löser det med barnomsorg är ju upp till var och en. Själv skulle jag aldrig låta mina föräldrar vara daglig barnomsorg till mina barn. Deras hjälp vill jag istället spara på, så jag kan använda den när jag verkligen behöver.

#14 Som jag skrev, så får man iaf här ha 40 tim även om man "bara" behöver ha 35. Har man deltidsjobb så tar barnet iaf upp en heltidsplats. Om man sedan väljer att ha barnet full tid eller inte är ju upp till varje familj att avgöra.
Det är nog olika i olika kommuner, som med allt annat.

Här får man betala olika taxor baserade dels på omsorgstid och dels på baserade på inkomsten. 30 eller 40 timmar kostar lika mkt.

Jag skulle mkt hellre låta barnen vara på dagis än med mormor ex, för de har bra mkt roligare där. Även om det ibland är roligt för dem att vara med henne också. Plus att jag som #16 hellre ber henne om det behövs hjälp på annat än arbetstid.

I min kommun är också deltidsbarn en plats sa de till mig, men det är fortfarande arbetstid + restid som räknas. Men man ska kunna ändra arbetstid under verksamhetsårets gång utan att dais sätter stopp för det förklarade de det för mig. Nu har vi ju inte nytjjat barnomsorg än och lär vänta med det ett år till antagligen.

Förstår inte hur det kan vara upp till varje familj att ha barnet på omsorg full tid eller inte om man inte behöver det. Har aldrig förr hört talas om att det är Ok vare sig i förra kommunen, den vi bor i nu eller de två jag har erfarenhet av tidigare (via utbildningen, jag läste till lärare men vänner läste till förskollärare). Det är ju just barnomsorg när föräldrarna måste ha detta, inte en serviceinrättning när man känner för det. Förstår inte heller hur man hellre har barnen där än hemma om man har chansen. Man skaffar väl inte barn för att slippa dem? Sen vill jag inte verka helt skenhelig och förstår om alla utnyttjar systemet med något småärende då och då och gissar att jag själv kommer att göra det någon gång, men att ha barnen på dagis och själv vara hemma, det fattar jag inte (om man inte är tex sjuk).

För övrigt så "utnyttjar" vi min mama en dag/vecka, har gjort så aug-dec förra året och från aug till mars nu också. Tycker det är helt underbart att hon har möjlighet till detta, sonen och hennes relation är så stark och bra. Aldrig något problem med att hon kommer och vi går. Däremot skulle nog inte vi "utnyttja" henne på heltid eller så men hon själv tycker att det är veckans höjdpunkt att få komma en dag i veckan.

Jag har inte att sagt att jag har det utan bara att man kan , min mamma jobbar på kommunen inom barnomsorgen och har du betalt för 40 timmar så kan du ju ha dem så länge för det är ju jobb + resa men ibland kan resorna ta längre tid och i bland kortare tid, du ska ju ta och beräkna längre tid än det tar faktistk för allt kan ju hända , själv har jag ju alltid försökt ha mina barn så lite som möjligt på dagis faktiskt då jag själv inte är en dagis älskar utan vill ha barnen hemma så mycket som möjligt och försöker ha min son hemma så ofta vi bara kan på lov och sådant.

För mig räcker det att jag får en traktor eller 2 i vägen så kan jag både komma för sent till jobbet eller dagis så snål tid har jag satt dumt jag vet….

Där jag har vår son på dagis så är det ju rätt många *bönder* och där kan det ju ibland bli så att barnen få vara kvar lite längre eller bli hämtade lite tidigare. Det är aldrig problem heller om jag ringer och säger att jag blir lite sen för att det strulat till sig eller något sådant .

Många som jobbar heltid har ju barnen där 40 + då man jobbar så länge och sen om du jobbar i stan så tar det minst 30 min för att hämta dem så man får nästan ha 45 min i hämt tid och då blir det ju 1,5 timme i bara lämna och hämta barn i bil hm.

Något jag däremot inte kan förstå är när man lämnar ena barnet på dagis och är hemma och är mamma/pappa ledig med en annan , har aldrig själv gjort så utan har jag varit mamma ledig så har de andra barnen också varit hemma .

I vår kommun och i den jag jobbar har vi de regler att körtid till jobbet plus arbetstid är barnens dag på förskolan…inga privat grejer alls! (sen är de inte OMÖJLIGA m att ge gk bara man berättar vad man ska göra och när, så vi/de vet vart man kan få tag på anhöriga om ngt händer…).

Sen finns det ju de barn som är på fsk 15h pga av att föräldrarna är arbetslösa/föräldralediga de har ju möjlighet o göra mkt mer privata grejer…

#0 om du jobbar hemifrån hade jag också lämnat barnet på fsk och sen tagit ut hästarna…;-D

#14-15 jobbar ju också på fsk o har också fått mga praktskräckexempel genom åren på hur man utnyttjar systemet bara för att man betalar, hemskt!!! Man föder väl inte barn för att fsk ska uppfostra dem så man själv kan ägna sig åt att förverkliga sig själv o utöva sin firtid medans barnen sitter på fsk o bara längtar hem eller??? Lagom dos av fsk är bäst! Samt fsk kan ALDRIG ersätta barnenes föräldrar!!!!

#20 det där med restid kan ju variera rätt friskt även i storstan beroende på motorvägarnas framfart etc så jag förstår att det är omöjligt att alltid gissa rätt på tid. Snålt åker väl de flesta ofta… Visst borde man vara flexiblare, men sen är man ju som man är…

Jag kan inte heller med att ha 15 timmar när jag ska ha barn. Barn nr 2 kommer i mitten av mars (hoppas jag) och vi hade sökt och fick (tillfälligt nytt dagis) plats i januari men hade redan innan bestämt oss för att tacka nej då jag ändå ska vara hemma fom mars. Vågade väl inte riktigt avsäga oss platsen tidigare "ifall att…" (får hoppas allt går vägen nu). Men jag blir ju nästan idiotförklarad av folk, hur jag ska orka, hur skönt det är med avlastning, inga kompisar hemma för 2-åringen etc etc. För det första så blir det säkert skitjobbigt men det var ju ingen som tvingade oss att skaffa en till, sen har min kära mamma sagt att hob gärna kommer och fyller frysen med mat tex och hjälper till när det behövs. Sen blir det väl inte fler barn hemma om alla resonerar som att man måste ha dagis till varje pris och hur stort kompisbehov har egentligen en 2-åring? Så skönt att höra att jag inte är ensam om att tänka så, åtminstone en till har gjort likadant.

#21 jag tror också att familjen är det bästa för barnen i de allra flesta fall. Jag kan bli trött på ljud och så efter en skoldag trots att jag nu bara har 13 underbara årskurs 3-elever. Idealklass verkligen. Men tänk då 12-16st 1-3-åringar som vi skulle fått i sonens grupp vi erbjöds. Jag som kan tycka att det blir mycket efter några timmar med andra föräldrar trots att vi då alla bara har varsitt barn med minst en förälder med sig.

Tror inte att de som skrivit här hör till skräckexemplena alls men jag har också hört massor av hiskeliga historier så man undrar varför barn skaffar barn egentligen.

#22 "hur stort kompisbehov har egentligen en 2-åring?"

Det är väl också väldigt individuellt. Min tvååring har haft enormt utbyte av sin dagisvistelse och älskar att vara där och leka med de andra barnen. Hon lär sig umgås med andra, både jämåriga och äldre/yngre. Det är guld värt och inget skulle få mig att byta ut dagis.

Familjen må vara bäst, det kan jag hålla med om - men familjen kan inte ge allt det som ett dagis kan. Då tycker jag det är toppen att mina barn kan få både och.

#24 lustigt, för enligt alla källor jag hört/läst så är det först kring 3-års åldern som barn börjar leka med varandra. Innan dess leker de bredvid varandra och kan visserligen apa efter men riktiga kompiskontakterna tas kring 3 år.

#25 Lustigt? Inte alls.
De leker med varandra alldeles utmärkt, men nej inga avancerade lekar. Och inga roll-lekar ännu. De gungar ihop, åker kana ihop, cyklar tillsammans. Gör kakor i sandlådan osv. Och de lär sig av att imitera varandra och särskilt de lite äldre barnen. De lär sig att fungera i grupp osv. De flesta barnen är överlyckliga då de kommer till dagis och ropar på sina kompisar (eller vad du nu vill kalla det) och söker upp varandra. De får en himla massa som de inte kan få av oss föräldrar eller av sina syskon. Jag tycker det är skitbra. Men det gäller mina barn. Jag kan inte uttala mig om hur dina barn skall ha det, lika lite som du kan säga vad som är bra eller dåligt för mina.

#23 Min äldsta var 4 år när hon började på dagis och mellanpojken var 1 år och 8 månader när han började , kan ju tycka att han var mycket arg i början och mycket berodde väl på att han inte kunde göra sig förstådd där.  Men dottern som varit hemma med mig hade inga problem med att få kompisar men hon har aldrig gillat vara på dagis/fritids just för att det är för högljutt. När jag gick hemma med henne och sonen så får man ju själv aktivera dem , man kan åka till öppna förskolor eller annat , kompisar kan man alltid lösa ändå.

Sen så stämmer det mer på det där också tycker jag att en 2 åring leker inte med men brevid varandra eller efterapar de stora barnen  , tycker jag i allfall.

Även minsta sonen har inte gillat dagis så där jättemycke och därför har det varit skönt att han inte har varit där mer än max halvtid.

#27 Vi har inga direkt bra öppna förskolor här tyvärr. En fanns, som lades ner då jag fick min mellantjej. Men sen passar heller inte den verksamheten alla föräldrar.

På min dotters dagis är barngrupperna väldigt små på varje avdelning. Det är privatägt och deras ena målsättning är att hålla grupperna små. De är dessutom alltid ute, endast inne och vilar eller om det är väldigt, väldigt kallt. Så det blir inte särskilt högljutt där. Jag har ingen erfarenhet av det ni beskriver, kanske därför jag har svårt att förstå hur en del ratar dagis så. Jag tror att jag (läs mina barn) haft en väldig tur med våra dagis.

vi har världens bästa förskola o dottern fullkomligt älskar det men är vi hemma så är hon hemma oavsett hur underbart det är där!

Tycker aldrig man ska förringa sin egen roll som föräldrer för det är nog så mga gör! De tror inte de duger till sina barn som sällskap…barnen ska aktiveras ständigt o aldrig ha tråkigt, fullt m aktiviteter helst både på fsk o sfteråt! Låt barnen vara hemma o ha tråkigt ibland! Desto roligare blir det sen!

Dagis har ja fattat d som e väl för att föräldrarna ska hinna jobba på dagen och att barnen får kompisar o leka o så..

D e min anledning iaf för att min dotter ska börja på dagis, eller hon har fått plats hos en dagmamma. Hon har 7 barn nu och i blandade åldrar.,

#29 Självklart. Mina barn är också hemma då vi kan vara hemma med dem. Mer än gärna. Nu är de lediga i tre veckor tex - trots att det är betalt för hela december (utom röda dagar). ;-)
Och de dagar jag inte skall göra något särskilt utan kan bara stanna hemma, då är också min yngsta hemma.

Det detta gällde var att jag hellre låter dem vara på dagis än att lämna dem till mor-/farföräldrar. Och att jag inte ser det dåliga i att låta ett barn på två-tre år vara på dagis istf hemma hela tiden.

#31 jo det kan ju vara bättre o lämna t fsk än mor- och farföräldrar om dessa inte orkar med dem eller att de ALLTID är där….ingen höjdare för deras utveckling direkt att bara umgås m äldre, lagom dos av allt;-D;-D…hihi!

#32. Det är inte för den sakens skull jag inte vill ha mina barn hos mormor. Det är nyttigt att umgås med äldre. Men den hjälpen vill jag ha vid andra tillfällen, tex när barnen är halvkrassliga och jag har svårt att ta TF eller när jag vill göra något för nöjes skull. Det gäller att hushålla med den hjälp man kan få och inte använda den i onödan, tycker jag. Min mamma jobbar mer än mig, hon passar brorsans barn jättemycket. Hon kan också behöva vara lite ledig ibland.

#29 Jag håller med dig helt där BARNEN idagens samhälle måste ha tråkigt ibland så de lär sig att ha roligt. De ska alltid aktiveras, köras hit och dit . Jag tror att barn som få ha tråkigt lär sig att aktivera sig själva och att de får bättre fantasi när de inte aktiveras hela tiden.

Det dagiset mina barn går har gått på är ett kanondagis inte det ligger mitt i skogen faktiskt med närhet till skog och djur och inte så stor . Men hur det än är så är det aldrig lika lugnt där som hemma , de kan inte dra sig undan och få vara helt i fred om de vill det , men det kan de ju faktiskt hemma.

Jag själv tycker att man missar så himla mycket när barnen är på dagis när de är små , de lär sig ju nya saker hela tiden och egoist som jag är så vill ju jag /min sambo få vara först att se det *ler* men jag är nog lite gammeldags när det gäller det här med barn och dagis kan ev bero på att man aldrig själv har gått på dagis/fritids . Jag tror faktistk jag hade vantrivts också på dagis om jag hade gått där som barn ;-)

Våra ungar har en otrolig fantasi. Men vi har nästan aldrig lekt med dem. Uppriktigt sagt tycker jag det är rätt tråkigt att leka, möjligen kan jag tänka mig att ligga på sängen och vara patient. Det är betydligt roligare att tjyvlyssna när de leker ;)

#35 ha ha jo det tycker jag med är passande att vara patient, nä jag leker väl inte heller så mycket men pusslar lite och spela spel kan man ju göra med dem ibland , det bästa är när de får leka själva och hitta på egna lekar och ropa på en när de vill visa något bra de kommit på ;-)

Dottern och jag spelar Yatzy, det är ett bra spel. Förra julen fick hon Malin Baryard spelet, men det var så krångligt och tråkigt, så numera har hon hittat på nya regler när hon spelar med sina kompisar.

#28 låter som om ni har ett underbart dagis! Verkligen grattis! Tyvärr så är jag ofta orolig efter vad jag hört från dels tre vänner och dels min mamma som alla jobbat/jobbar på dagis i Gbg (nu bor jag ju inte kvar där men i regionen). STORA barngrupper, stor omsättning på personal, mycket högljutt, etc etc. Å andra sidan verkar de som bor i mitt område nöjda med dagisen här så det bådar ju gott för vår del. Fast det lockar mig inte när jag hör att det är cirka 23st 3-5-åringar i en grupp…

Jag är också övertygad om att de apar efter och lär sig mycket av varandra, tex säger man ju ofta att småsyskon är tidigare med att lära sig än de äldsta just för att de har någon/några att ta efter.

Sen hör jag väl till de som tror på att de kan lära sig att vara i grupp även lite senare i livet, tex när de är 4 eller 5. Men visst funderar jag även nu på om vi gör rätt som inte tagit dagis till sonen. Hur man än gör så vet man ju inte säkert att det är rätt…

#29 tror också en del föräldrar tror att barnomsorg är det enda rätta fast de säkert hade varit lika bra/bättre själva. Och att barn ska aktiveras hela tiden förstår jag heller inte riktigt. Men eftersom merparten av barn i detta land har barnomsorg så har det väl blivit normen som en del tror att man måste följa. (Nu menar jag inte er som läser här nödvändigtvis men har märkt det i diskussioner med andra föräldrar ibland, som en slags osäkerhet att det är väl så det ska vara).

Jag har min yngsta tjej på dagis 15 timmar för att jag går hemma och hon behöver träffa andra jämnåriga barn. Tycker det är toppen för henne att få träffa andra barn och att dom sen följs åt upp till skolan, då känner hon dom ju redan. Hade även Elsa 15 timmar när hon var 5 år och tills hon började sexårs. Har alltså haft mina 2 minsta hemma tills dom varit 5 år innan dom har börjat på "15 timmars dagis".

Sen finns det ju skräckexempel på folk som har sina barn på dagis och fritids fulltid utan att jobba (typ ljuger och säger att man jobbar i makens lantbruk) och sen åker man runt och fikar och pratar skit hela dagarna. Då kanske man ska fundera på om man egentligen skulle ha blivit förälder.

#38 Olika sätt kan var olika "rätt" för olika familjer/barn. Man gör det som passar sig själv och sin familj bäst. Alla kan omöjligt ha det likadant och trivas med det.

Jag är mkt nöjd med att vår yngsta fick vara hemma nästan ett och ett halvt år med både mig och min man hemma.  Hon har sedan skolats in väldigt långsamt och eftersom hon är extremt social och utåtagerande så är det jättenyttigt för just henne. För min "bonusson" var det tvärtom. Han gick på et tdagis med 35 barn på två helötidsfröknar, satt med sin napp i en soffa och var snudd på apatisk. Vi tog honom därifrån när de flyttade till mig, och satte in honom på en förskola med mindre grupper o plötsligt började han leka och bli social. Tyvärr har detta skadat honom ganska mkt, för han är fortfarande mkt tillbakadragen. Så det är ju väldigt individuellt.

För vår del har det inte varit något val. Vi måste jobba båda två och någon måste ta hand om barnen. Dagmammor har jag aldrig varit så förjust i, särskilt inte majoriteten av de som finns här i byn. Nu är våra så stora så att de är på fritids i stället. Den äldste kommer bara vara där på mornarna, på eftermiddagen kan han vara ensam hemma några timmar.

#31-32 nu har jag ju redan avslöjat att vi hellre valde mormor än barnomsorg en dag/vecka till vår 2-åring (började redan när han var 8 månader). Min mamma är i och för sig utbildad barnskötare, har två egna barn, haft 5 fosterbarn/stödfamiljsbarn (eller vad det kallas) och var dagmamma när jag var liten + har jobbat på dagis i omgångar så hon är ju egentligen nästan som barnomsorg kan man ju säga. Nu skrev jag inte detta för att försvara henne egentligen för jag tar inte era inlägg som påhopp utan vad jag egentligen vill ha sagt är att nej, 5 dagar/vecka skulle jag nog inte heller ha velat (eller hon ens ha kunnat) men jag ser verkligen hur mycket hennes erfarenhet gör. Hon lär sonen rutiner och saker som jag (pedagog som jag är) aldrig skulle ha tänkt på. Tex att tacka efter maten, en löjlig sak kanske men det är så många småsaker som jag märker av ofta. Dessutom märker jag att hon inte behöver mästra mig med goda råd utan jag märker hur de har gjort/gör etc och kan ta efter om jag gillar det. Det tror jag är bättre för hennes och min relation än om hon hade påpekat "varför gör du inte si eller så".

Jag tror gott att den äldre generatonen kan vara nog så bra som annan barnomsorg, om de personerna bara är friska och krya nog.

#34 hm, börjar känna igen mig mycket i dina resonemang, särskilt i sista stycket om att inte vilja missa utvecklingen och jag gick heller aldrig på dagis/fritids.

#35 nej, leka är inte min favoritsysselsättning heller, skönt att jag inte är ensam. Beundrar mormor som kan leka en hel dag utan att tröttna. Sen märker jag också vilka lekar sonen leker med henne, nyss var han tomte efter att ha träffat en på öppna förskolan. Sen har han sövt sin kramhund såsom mormor söver honom, etc etc. Såna lekar debuterar ofta med mormor och sen ser vi dem också.

Ta nu inte detta på fel sätt ;)

Men jag tycker att ni lärare ofta krånglar till saker med era egna barn. Det verkar som om ni är så rädda för att göra fel, allt skall vara så himla pedagogiskt. Själv tror jag vanligt sunt förnuft är det bästa. Att lära sig tacka var det första mina ungar fick lära sig och jag får ofta höra att de är artiga.

#41: 35 barn på 2 fröknar!!! Är det ens tillåtet? Det är ju nästan värre än i skolan och där är barnen ju äldre.

I övrigt håller jag med dig om att det ä olika rätt för olika familjer men jag funderar ändå ibland på om det vi gör är rätt. Om du förstår hur jag menar. Vi gör det vi tror på och har möjlighet till men kan ju inte vara säkra på att det verkligen är det bästa, men så är det väl alltid…

#46 ingen fara! Är väl en yrkesskada… En kollega till mig som förr var förskollärare brukar skoja om att de tyckte lärare var de värsta dagisföräldrarna.

Tror dock att jag låter mer velig och extrempedagogisk här, i verkligheten tror jag att jag ger ett lugnare och tryggare intryck då det gäller barnuppfostran och liknande.

#47 Första barnet är ju alltid en "test" :-) Så länge ert barn mår bra är ju det viktigaste. Fast jag fattar att du funderar, vem har inte gjort (gör än) det? 

Ja 35 barn på två fröknar. Jag vet inte om det var tillåtet eller ej. Men de hade två deltidare som var där ibland på förmiddagarna så de hade hjälp under frukt och lunchstunderna. Men det kändes mest som barnförvarig. Och de som var tysta, som min mans son, de gjordes inget åt. De var ju inte till besvär. En gång hittade jag honom liggande med napp o kudde under en soffa i lekrummet. Han ville ligga där jämt sa fröknarna på kommande föräldrasamtal veckan efter. Det var sista gången jag lämnade honom där.

#48. Jag tänker på en jag känner som är lärare. De har bara ett barn och fler blir det inte. Någon mer inrutad familj har jag aldrig träffat och inte så osäker mamma heller. Jag tror banne mig hon har en bok om barnuppforstran i handväskan, hon är så ruskigt rädd att göra "fel".

Jag tror inte vi fostrar våra barn hos oss. De är med i vardagen och lär sig saker där. Jag tycker man skall avdramatisera detta med att vara förälder, det behöver inte alltid vara så himla korrekt. Det blir folk av ungarna ändå. Det räcker i stort sett med att lära dem hur man uppför sig mot andra, så får man resten på köpet.
Barn gör inte som man säger, de gör som man själv gör.

#50 nej usch, så osäker är jag definitivt inte. Usch, hatar sådant vel och osäkerhet.

Tror du har väldigt mycket rätt i det du skriver. Glöm aldrig att "kramar och ramar" är det som gäller, eller hur?!

#51. Instämmer helt!

Det svåraste är när kompisarna får göra saker som inte ens egna barn får. Vår 7-åring får tex inte vara ute och cykla på byn utan oss. Men några av kompisarna får det. I våras kom de och ville ha med henne ut. Jättelycklig tog hon fram cykelhjälmen och skulle följa med. Då sade elaka mamma nej. Stackars dottern grät och sade att jag hade förstört hela hennes liv. Efter några timmar pratade vi om saken och då sa hon att hon förstår att vi bara är rädda om henne. Detta är en anledning till att jag hellre låter kompisar komma hit, då vet jag vad de gör.

#52 men jag måste erkänna att jag som liten faktiskt kunde tycka att det var skönt då mamma eller pappa sa nej, eller kom och ingrep om de såg att vi retade någon eller så. Om de sa nej så slapp man ju göra valet själv, eller göra det som egentligen kändes fel. Jag har en känsla av att jag kommer att bli precis en sån där "nej-sägare" precis som du. Men det finns föräldrar som inte vågar komma på besök i skolan för att deras 10-åriga dotter förbjuder dem. Kan du tänka dig det? Vem styr egentligen då…