Vi skriver alltid köpeavtal faktiskt om jag ska vara ärlig , vi har ett där vi skriver hur det är med försäkringen och om den bryts (då vi har våra försäkrade för dolda fel), och om det skulle vara så att det är något dolt fel på dem som kan bevisas att det var så att de står för frakten tillbaka till oss, när de verkade sist och lite annat smått och gott …

Vi brukar också använda oss av köpeavtal.

Ja, vi skriver köpeavtal. Just det som #1 skriver om försäkringarna  iom de som är dolda fel försäkrade osv.

Känns bäst att ha ett avtal skrivet. Det känns inte som ett onödigt pappersarbete utan mer en självklar del i en affär. Även om långt ifrån alla följer detta i framtiden, så finns det ett skrivet iaf.

Jag tycker också det känns bäst med ett skrivet avtal. Då blir allting tydligt och klart och lämnar så lite utrymme som möjligt för missförstånd eller andra "obehagligheter".

Ja, vi skriver nästan alltid köpeavtal. Likaså fodervärdsavtal. Tycker det är bra att ha. Diskussioner kan det väl bli ändå, men då finns det åtminstone nerskrivet vad man kommit överens om.

på shettisarna har det aldrig blivit av. På de stora har vi alltid gjort det.

Jag skriver alltid köpeavtal, av samma orsak som #4.

Har en kompis som köpte två ston utan kontrakt, den ena ett dräktigt diplomsto och den andra hennes 1-åriga dotter. När hon ett antal år senare skulle sälja hästarna (1-åringen hade då fått diplom med 42p) hävdade den gamla säljaren att hon hade rätt att köpa tillbaka hästarna för samma pris som hon sålt dem för, att de hade kommit överens om detta. Vilket ju naturligtvis är rätt absurt. Till slut sålde hon dem i alla fall - betydligt dyrare än hon köpt dem för typ 6-7 år tidigare… Den gamla säljaren hotar med stämning.

I mina kontrakt har jag skrivit in att jag har förköp om hästen skall säljas igen (dock naturligtvis inte med någon prisangivelse…) samt att jag har förköpsrätt till ett stoföl efter hästen om det ska säljas. Detta är naturligtvis något som diskuteras med köparna också.

japp jag skriver alltid köpeavtal oavsett vad det är jag säljer

På den första som jag sålde skrev vi köpeavtal, men sedan har det inte blivit så.

När vi sålde halvblodet använde vi det som finns att köpa känns bra att kunna gardera sig så , fast nu kan man andas ut där för det har ju gått mer än 2 år 

#10 när jag sålde min ridponny hade vi också det avtalet men vi skrev till själva att eftersom dom inte ville ha henne besiktigad kunde dom heller inte lämna henne tillbaka vid ev fel.

Inget köpekontrakt ????

Det ser jag alltid till att ha/få med !!!!

Det är en säkerhet/garanti både för dig och köparen !!!!

Just nu har jag ett sto på fofer och då finns uthyrningsavtal med

Tycker du ska börja med det

Jag säljer (och köper) ALLTID med kontrakt där det står hästens stam, ålder, utbildningsnivå, användningsområde och hälsa ….

#7 Jag har hört att det där med förköpsrätt inskrivet i kontraktet inte har någon laglig grund, att den som köpt hästen har rätt att sälja till vem den vill. (Det är klart att de flesta kanske är så pass "fair" att de låter en köpa tillbaka den om de skulle vilja sälja…) Så jag tror inte att din kompis behöver oroa sej.

Fast jag skulle själv gärna vilja ha förköpsrätt om jag skulle sälja någon ponny… Och i vilket fall skulle jag skriva kontrakt. Fast de ponnyer jag köpt har jag "bara" fått kvitto på.

#15 Det är korrekt. Det har ingen juridisk hållbarhet. Däremot bör man av god moral följa ingånget avtal. Ananrs bör man protestera direkt, och inte skriva på sådana saker.

Jag har bara köpt tåv ponnyer. En Shetland och en D-ponny.
Bägge började hos oss på foder. Shettisen fick vi först fodervärdsavtal på och sen köpeavtal efter ett år. D-ponnyn samma sak fast efter 6månader.
Det har känts bra bägge gångerna.

Vi har använt de där förtryckta man köper.

#15 Visst är det så, men jag kör som Cattis säger i #16 typ. :) Det är ju inte ens som att jag skulle drömma om att försöka mig på att hävda min rätt, men jag blir glad om de nya ägarna ger mig möjligheten eftersom vissa hästar jag sålt egentligen var tänkta att höra till min egen grund men blev sålda ändå.

Jag känner några stycken som ofta köper eller säljer sina hästar på kontrakt där det står att hästen inte får säljas/lånas ut vidare. Om de av någon anledning inte kan/vill ha kvar hästen så ska den avlivas. Två friska hästar är hittills avlivade pga kontraktet. 

Själv tycker jag att det är oerhört orimligt. Jag blir så…

Ni som använder kontrakt - har ni gjort egna eller använder de man kan köpa i hästaffärer? Om ni gjort egna, vad står det i dem/hur är de utformade?

Jag har nog bara ett kontrakt, har visserligen inte köpt så många ponnyer. På halvblodssidan har vi alltid haft ordentliga kontrakt (både när vi köpt och sålt) men på shetland verkar det inte vara lika vanligt.

De jag har som exempel använder färdiga kontrakt och skriver flitigt i "övrigt".

Är det bara jag som inte förstår varför man ska ha KONTRAKT när man gör hästaffärer? Vad är egentligen skillnaden jämfört med bilaffärer? Eller när man köper en brödrost (förutom priset)?

En brödrost använde rman att rosta bröd med. En bil att ta sig fram med. En häst kan ibland användas till vissa saker men passar sämre till andra ändamål…