För mig är det, det naturliga för att få veta vad man får, samma typ på hingst och sto.

Om man har ett sto som är grov och försöker lätta upp henne med en smäckrare hingst, är ju risken stor att man får tunna ben från hingsten och en stor grov kropp från sitt sto. Jag ut går alltid från en typ av häst som passar mig och sen bygger jag vidare på den typen. Varför avla på ett sto som man inte är riktigt nöjd med, då kanske man ska tänka igenom sitt avels beslut en gång till.

Jag är precis grön på detta med avel men en mycket kunnig hästprofessor från USA sa en gång till mig att när man avlar måste man se åt det extrema. Alltså man tar ett bra sto av den typ man vill ha och hittar en hingst av samma typ men flera gånger bättre… Hela tiden sikta uppåt. På så vis skulle då en avkomma ev komma att hamna mellan de två i kvalitet men hela tiden förbättras.

Jag har ingen aning om det stämmer men han har mångårig avelskunskap i generationer. Sen anses ju detta med ston och hingstars betydelse vara olika i olika raser.

Det är väl inte riktigt kompensationsavel utan mer förbättring av redan bra kvalitet. Jag har också hört många säga att man kan kompensera ett stos brister med en hingst som är stark på de områdena, men håller med Kiara att det ultimata måste ju vara ett bra sto som man är nöjd med från början.