Om jag skulle släppa en häst som jag verkligen vill ha kvar av olika skäl så är det inte mkt som skulle få mig att släppa den.
Kanske en tragedi i familjen eller liknande…

Det här med att allt är till salu kanske stämmer…vet inte har aldrig varit i den sitsen. Men jag tror inte det… om det inte är ekonomin som styr en försäljning.

Håller med ovanstående. Endast en tragedi skulle få mig att sälja mina nuvarande hästar, valacken inräknat.

Jag skulle inte sälja mina bästa hästar vad som än bjöds..

Nu säljer jag alla pga att jag slutar med shetland, enda möjliga orsaken till en försäljning.

I vårt fall är hingstämnena oftast till salu då vi tyvärr inte har tid och möjlighet att matcha fram dem själva.

Vad gäller de bästa stona så ligger det ju många års avelsarbete bakom vart och ett av dem då de alla är födda hos oss. Det som ev. skulle kunna få oss att sälja ett av de bästa stona skulle vara att vi har fått fram ett nytt ungsto som har potentialen att bli ännu bättre eller bedöms kunna tillföra stuteriet något nytt.

I så fall skulle vi vara mycket noga med valet av köpare till stoet så att hon hamnar hos någon som är lika intresserad av att föra blodslinjerna vidare på bästa sätt. Även om ett sådant sto aldrig säljs billigt … så är ändå köparens planer och målsättning till syvende och sist viktigare än pengarna.

Det var inte en helt lätt fråga att svara på…

Min hästar är några av mina bästa, och ffa trognaste, vänner. De finns alltid där om man behöver rymma iväg och bara vara för sig själv. När de kommer i hagen för att hälsa och bli klappade kan man inget annat än le. En mjuk mule som tröstar när man är ledsen eller en glad pålle som glädjs med en när man är glad och lycklig - de finns där oavsett vad man är på för humör och de sviker inte en.

Hur mycket man än älskar hästarna kan det ibland hända saker i livet som gör att man inte har något att välja på, utan man måste överväga en försäljning. Alla är inte till salu, oavsett vad en ev köpare får för sig att betala (inom rimliga gränser) om det inte är ngn jag vill sälja till, medan jag mycket väl skulle kunna sälja väldigt billigt till någon som jag känner och tycker bra om. Vid all försäljning är det ett krav att personen är någon jag tycker verkar trevlig och där jag tror att hästen kommer att få ett bra hem som passar just den individen.

Vad som krävs för att jag ska släppa mina finaste ston? Mina finaste ston, inte nödvändigtvis de som ngn domare tycker är finast utan de som har det lilla extra som just jag fastnat för och som på alla sätt och vis är helt underbara - det krävs många saker som jag inte själv kan styra över för att jag ska kunna sälja dem. Jag älskar alla mina hästar men ändå så finns det alltid ett par som jag fastnat lite extra för och just dessa kommer jag för alltid att kämpa extra hårt för att kunna behålla oavsett hur mörkt det ibland kan se ut.

Det blev ett långt inlägg…

Alla mina ponnyer är speciella för mig - annars hade de inte varit kvar här. Det finns fyra stycken som är "heliga" och som jag skulle göra allt för att kunna behålla. Dessa kommer aldrig någonsin att säljas oavsett hem eller pris.

De övriga kan jag eventuellt tänka mig att sälja om allt annat stämmer: bra pris, en köpare som avgudar hästen, där allt känns rätt och denne kan erbjuda ett livslångt och gott hem etc.

Tycker Rebecka fick till det riktigt bra!

#0 När du hittar drömstoet tycker jag du ska kontakta ägaren, har du tur så kanske det är förhandlingsbart. Lycka till i letandet!

Håller med Hanna där att har man hittat sitt drömsto så är det bara att kontakta ägaren och se om de vill sälja.

Sen är det ju så att man inte kan behålla alla men visst har jag något sto som står mig lite närmare än de andra , sen har ju bara en godkänd hingst och jag tror aldrig jag kommer att kunna sälja honom , men hingstämnena kan jag tänka mig att sälja om det känns rätt , gäller även de bra stona.

En anledning till att jag ev säljer är om jag inte har tid eller kan ge hästen det den har behov av, vi överväger att sälja ett av våra ston då det är hingstarna som ligger oss varmast om hjärtat, men det är alltid en sorg att skiljas från en liten vän, men kan också vara av glädje om man vet att den får det bra. PS! En som inte är så mycket värd för en kan vara allt för en annan…

#7 och #8 ja det är det jag har tänkt, eftersom guldkornen oftast inte kommer ut på annons…. jag undrar vad som krävs för att nån ska släppa det guldkornet till just mig =)

det tråden handlar om är alltså ifall någon kommer och frågar er om att få köpa en viss häst, inte en häst som ni har annonserat ut till salu =) tänkte bara förtydliga lite, var nog inte så tydlig i #0 =)

När jag hittade min drömhäst, var hon bara fölunge. Jag vågade mej inte fram och fråga om hon var till salu då eftersom jag tyckte att jag ändå inte hade möjlighet att köpa någon häst just då. När jag sedan såg henne igen som fyraåring, frågade jag iaf, men då var hon inte till salu.

Jag höll dock kontakten med ägarna och lät dem förstå hur seriöst intresserad jag var av just den hästen, och till slut, efter ytterligare fyra år, blev jag erbjuden att köpa henne. Så nog kan det vara värt att tala om sitt intresse även om hästen inte annonseras till salu…

#10: Det är bara positivt om någon hör av sig för att de tycker om ens ponnyer. Finns ju ingen garanti att man är redo att sälja den ponnyn just då men "frågar man inte så får man inget svar".

Själv noterar jag vem som hört av sig och avseende vilken ponny så att jag kan kontakta dem direkt ifall situationen skulle förändras i framtiden. Som Gonkan säger i #8 ovan: Man kan ju tyvärr inte behålla alla.

Säljer gärna hästarna till en bra köpare och till för mig ett bra pris…Visst, man fäster sig väldigt men jag anser mig inte som den ultimata hästägaren utan finns där någon med höga ambitioner och sunt förnuft mm så säljer jag. Men jag brukar förhöra mig om stallförhållanden och transporterar gärna hästen till platsen för att veta var den finns. (har mest lånat ut hästar)

Jag skulle aldrig sälja mina finaste ston eller hingstar. De gamla, fina stona och hingstarna blir som familjemedlemmar och är inte till salu för något pris. Dock kan jag sälja ungston och unghingstar om de kommer till ett verkligt bra hem. Jag har tackat nej till en check "in blanco" från köpare från  Holland av min hingst Fairy Gilder.

Det är om man skulle bli sjuk och blir tvungen att sälja, den häst som jag aldrig för pengar i världen skulle sälja är Dajmie, det finns inte så mycket pengar, alla har ju givetvis en speciell plats i mitt hjärta, men Dajmie är Dajmie, alias KingKong som vi kallar henne.

#14 Det är väl inte så många år sedan Unst annonserades ut i Ridsport..?

Fast ingen är väl sämre än att man kan ändra sej.

#16 Jag har blivit erbjuden 100 000:- för halva Unst men inte sålt om Du är nyfiken.

#6 Det var ju bra att någon förstod vad jag menade iaf :-)

#0 Som Hanna skriver i #7 är det bara att fråga om man har turen att hitta det där speciella stoet. Kanske är hon inte till salu just när man frågar, men kan bli det i framtiden. Mitt drömsto trodde jag aldrig att jag skulle få någon möjlighet att köpa, men den drömmen slog in och nu går hon hemma hos mig. Ibland kan man ha tur :-)

jag håller med om det någon skrev tidigare:
om jag inte längre har möjlighet och tid att ge mina hästar det de behöver skulle jag sälja till ett bra hem där jag vet att de tas om hand "bättre" än jag skulle kunna. Bara då skulle jag sälja min finaste (som i dagsläget är de 3 jag har)

Jag har hittat mitt dröm sto, jag kontaktade oxå ägaren, men njee hon är inte till salu, men jag har fått bra kontakt m ägaren o det är jätte trevligt ! men stoet kommer jag nog bara få drömma om… fast man vet juh aldrig..

Mina hästar skulle jag ha väldigt svårt för att sälja… men skulle Rätt köpare/hem knacka på dörren… nja vem vet..  vi har några som jag aldig kommer sälja oavsett vad som händer, det skulle inte gå för då skulle hela jag gå sönder om dom försvann…

Okej tack för svaren! Nån gång kanske jag frågar nån av er om en av era hästar  tills vidare kan ni ju avla fram en massa ston med gulanlag så jag har lite att välja på när tiden är kommen  har funderat fram och tillbaka i 5.5 år nu på att sluta rida och skaffa shettis, men eftersom jag har mina ridponnyer här hemma som isåfall måste säljas så har jag inte orkat/velat/vågat ta det beslutet än…

Det är en svår sits, men för mig är det nog så att allt har ett pris….

Jag har mina hästar i företagsform och det är också så jag ser på min hästverksamhet att det skall generera "vinst". Vinst är väl ganska blygsamt egentligen, jag vill att dom skall bära sina egna kostnader och gärna dra in någon krona också…..

Ringer någon och vill köpa en av mina hästar handlar det alltså om priset, underförutsättning att personen erbjudet ett BRA HEM annars är inget till salu!!! Kan jag sälja en häst dyrt och köpa 2 för dom pengarna som kan utvecklas och dra in mer pengar så är det företagsekonomiskt felaktigt att inte göra det.

Min ambiton är att jag skall kunna livnära mig på mitt företag och då måste man tänka företagsekonomiskt….. Får jag någon gång en häst som jag absolut inte vill sälja får jag nog ta ut den ur företaget, så att jag kan behålla den….

Man skall aldrig säga aldrig, ens livsituation kan förändras så fort och det finns saker som är viktigare än en häst…..

Hoppas att ni inte tolkar det som att jag inte bryr mig om mina hästar för det gör jag och dom skall ha bästa möjliga omvårdnad när dom är hos mig. Jag är uppvuxen med lantbruk och att man ser på djuren som en del i ett företag och kanske där det därför jag resonerar som jag gör……..

Madde, jag tycker inte att du tänker fel!

Om jag hade det som företagsdrivande skulle jag göra exakt samma sak.

Om man inte säljer för bra pengar så finns det säkert  andra själ till det, tex skulle jag aldrig sälja Tuva för ett bra bud pga av att hon är rödblackskäck och flerfaldigt guldbelönad.

Det är mycket svårt att hitta guldbelönade blacks skäckar, och ska man ha en häst för färgavel som håller hög kvalite så är det jättesvårt att överhuvudtaget hitta bra avelsmaterial.

Jag skulle säkert kunna få två mycket bra fuxar men det gynnar inte min färgavel på nå´t sätt då jag aldrig kan få fram blacka skäckar (oavsett kvalite) med sådana ston, givetvis pga att det inte finns någon black skäckhingst i miniaveln.

Att hon nu är till salu beror enbart på att jag slutar med shettisarna helt. Inte helt utan sorg förstås…

För att berätta för egen del..

Allt är nog till salu om bara priset är rätt. Men rätt för mig kan vara helt uppåt väggarna för en annan.

Frågan känns lite konstig för mig då jag bryr mig lika mycket om alla jag säljer.

Ingen ska behöva komma till ett "sämre" hem bara för att de inte har lika höga poäng som de jag behåller.

Men om jag ska svara för alla mina då… det viktigaste är att de kommer till ett aktivt hem. Aktivt kan ju iofs betyda mycket, men jag menar att ponnyn används regelbundet till något.

Säger samma som #25. Priset som krävs för att jag skall släppa mina "heliga" är orimligt högt för en shetland

Håller med er sista… skulle nog tom sälja min mest speciella häst om priset var vad jag känner att hon är värd, men det tror jag ingen vill betala…

#26 jag ställde frågan om just era finaste eftersom jag, om jag ska skaffa shettis, tänker leta tills jag hittar ett av de finaste för mig. känns lite meninglöst att fråga om alla hästar överlag när jag bara är intresserad av just de finaste stona som dessutom har en ovanlig färg och eventuellt hingstämne om jag nu beslutar mig för att sluta rida. jag vet att dom är eftertraktade och inte alltför ofta annonseras ut.
om du tvingas sälja en av dina hästar så antar jag att du inte säljer det bästa som står i ditt stall (eftersom du nu själv sa att alla dina betyder lika mycket så utgår jag ifrån att alla är dina favoriter och då antar jag att ex. utseende/användbarhet hamnar som näst viktigaste egenskapen). som jag så många gånger sagt, ska jag ha shettis så ska det vara en speciell, och jag kan tänka mig att leta länge för att hitta den. men du får gärna berätta om alla dina hästar, det gör inte mig något =)

om jag skulle sälja mitt avelssto så skulle det vara för ngn kris i familjen, inte annars! 1-åringen skulle jag nog sälja om det kom ett bra bud;-D