Så snart som möjligt. När jag har jobbat hos uppfödare så har vi börjat med grimma redan första dygnet. Sen lite försiktiga ledövningar varje dag med mamma vid sidan.

#1: Samma här, grimma första dygnet och sedan träna att gå både brevid och bakom/framför stoet. :) Också bra att träna på att lyfta hovarna så snart som möjligt.

Det varierar VÄLDIGT här. Vissa föl hanteras då och då redan från början medan jag haft ett väldigt osocialt föl som vi klappade på första gången då hon var runt 4-5 månader… Idag är hon nog hanterad hela 10 ggr eller nåt och det märks ingen större skillnad mellan henne och det moderlösa föl jag hade som hanterades dagligen redan från start.

Jag brukar oftast visa mina föl på någon utställning när de är små och då får de lära sig att gå i grimma inför detta.

Hellre för lite hantering som görs "rätt" än för mycket hantering och gulligull som ger en knähund som sen blir odräglig som vuxen…

tycker nog personligen att sätta grimma redan första dygnet känns lite fel, men naturligtvis är det lättare ju yngre fölen är.

I år fick de vänta minst en vecka, det är olika, förstföderskan är mkt rädd om sitt föl och har först efter två veckor släppt klornar om fölet så nu är det dax att hantera fölet…

ZickZack hade grimma på sig dag 3. Han är ledd till och från hagen varje dag. Första två dagarna hade han bara ett grimskaft om halsen. Jag lyfter en hov då och då, och brukar klappa honom över hela kroppen. Han är nog den mest sociala fölunge jag haft, annars brukar kontakten bli genom att klia på rumpan, det gillar alla föl!

På Ridsport.i.Fokus finns trådar om fölhantering. Ibland blir man mörkrädd. Några BINDER sina fölungar, andra låter dom gå vind för våg i 6-8 månader.

Gapona som är nästan tre veckor kommer glatt fram i hagen och vill bli skrubbad över hela kroppen (hon vet att hon får det) och man får klia var som helst ben, mage, rumpa och hon lyfter snällt på benen korta stunder.

Men håller jag fast henne blir det vurpor men det är bara att hålla fast till hon ger sig, vi har bara övat två gånger, idag har hon haft grimma hela dagen..

Vi låter våra ston vara i fred med sina föl första tiden. Jag tror det är bra för stoet/fölet/flocken om man tar ett steg tillbaka och låter dem hitta sin positioner igen.

Fölisarna ledtränas någon vecka innan de ska åka på utställning.

Ni som har grimma på nästan nyfödda föl i hagen varför har ni det?

Skulle aldrig våga ha grimma på dom i hagen, en kompis till mig miste sitt föl pga det.

#8 Jag skulle inte heller våga det, blir mycket fundersam när jag ser på flera fölbilder nästan nyfödda föl med en för stor grimma på huvudet..

#5. Eller hur hästar körs in. Men den tråden hade du redan hittat ;)

Jag har inte grimman på hagen!!! Men när jag leder honom till och från hagen har han grimma. Ella, du vet ju hur söt grimma han har! Dom sover alltså inne på nätterna, därför leds dom i grimma verje dag. Mycket bra träning!

Vi har satt på grimma från första dagen, när de går in och ut från hagen. De har varit väldigt självständiga tidigt, efter någon vecka följde de inte med mamman, så det har varit nödvändigt dessutom. Leda dem på riktigt har vi inte börjat med förrän efter nån månad.

Den första tiden är mycket viktig när det gäller även hanteringen. Man sätter prägeln på fölet första månaden.

Vi hanterar inte fölen alls den första tiden. Fölen föds ute och när sto och föl hittat sin plats i flocken och stoet börjar släppa lite på fölungen kommer alltid fölungarna fram och hälsar. Vi hanterar inte fölungarna alls den första tiden men de är med när vi borstar och pysslar men mammorna.  Jag har mycket övertygad att om mamman är lugn och trygg vid kontakt med människor och vid vardaglig hantering får fölet de signalerna och blir trygg.

Det finns hur många teorier som helst om fölhantering det viktigaste är man själv hittar en modell som passar just dig och ditt föl.

#14 Jadå, det finns mycket teorier.

Sen finns det mycket som redan är konstaterat.

Som # 14

Det vi ser som viktigt är att föl och mamma får lugn och ro i starten. Har provat båda delar och kan inte se någon skillnad i slutänden. Däremot finns det ston som är väldigt rädda om sina färska föl och därmed troligen förmedlar en rädsla till fölet som sitter i för all framtid. Så för egen del hanterar vi inga föl förren mammorna har släppt sin ängslan över fölet.

Naturligtvis om något föl behöver behandlas eller på annat sätt måste fixas med så görs det.

jag har inte grimma på i hagen. Men annars så börjar ja med grimma redan första dagen.

jag vill bara understryka att jag absolut inte har grimma på små föl hela dagarna!! utan bara 1-2 dagar i vänjningssyfte och absolut inte i beteshagen utan bara i rasthagen.

Jag är dock tvungen att lära dem redan nu om jag skall kunna få ett pass i tid innan utställningar men visst man behöver ju inte visa fölen..

Vi kan sätta på grimma om de är inne i stallet med sin mamma , annars så låter jag dem vara i fred ihop med sin mamma i hagen och går ut och sitter där och eftersom de är så nyfikna så brukar de flesta komma fram och hälsa helt själv.,

Självklart så verkas de även när mamman blir verkad osv

Vill bara poängtera, angående #1 - jag har aldrig grimma på föl i hagen, inte på någon häst. Min filosofi är att om de inte går att fånga/hämta utan grimma så får man öva på det, istället för att släppa ut dem med grimma och tro att det ska öka hästens förtroende för människan som hanterar den. Mina hästar ska komma till mig av egen vilja, och då behövs ingen grimma i hagen.

#20 Vadå, har inte du magiska grimmor?! De blir tama så länge de har dem på sig…

#21 ???

#21 Det är underförstått i #20 att folk som klämmer på sina "otama" hästar grimmor i hagen gör det för att lättare kunde få tag i hästen, ofta genom att kasta sig efter den när den äntligen vågar närma sig. Sånt lär knappast hjälpa hästen att bli mer tillgiven. (NEJ, jag säger inte att alla gör så, men tyvärr många.)

#23 Ahnna, jag skämtade.. inget annat. Jag håller med dig til lfullo om det du skrev i #20.

# 20 Håller med dig helt.

Jag har gjort olika ett föl hade grimma till och från hagen varje dag from 2 dagen då han stack och sket helt i vart mamma var.. En gång ut på vägen räckte för han gav sig inte bara iväg en liten bit utan han drog iväg..  Han är en i dag 10 år senare väldigt framåt och tuff. 

Annars har jag inte så bråttom, såg för några år sedan i ngn tidning bilder på ngn som "tömkörde" sina föl  och kunde då som nu inte förstå varför..