om ditt föl är van vid människor så är det ofta inget problem.

Ställ fölis mot en vägg (sidan mot en vägg) utifall att den har lite taskig balans :O) Dra med handen längst benet, då lyfter dom oftast själv, om inte så hjälper du till att lyfta! Håll bara uppe ngn sekund, så fölis inte får en chans att börja tycka det är obehagligt och börjar rycka, och JÄTTE MYCKET beröm :O)

Jag gör som jag gör med andra, tar i foten och säger "fot". De lär sig jättesnabbt.

Jag börjar lyfta fötter på dem redan andra dagen i livet om jag har möjlighet, det blir en naturlig del av den dagliga visiteringen. Lyfter bara upp hoven och släpper den igen i början, tills de har balans nog att hålla upp hoven några sekunder. Drar de tillbaka hoven innan jag vill släppa så lyfter jag den igen, tills de accepterar att de inte får dra tillbaka hoven förrän jag är "klar". (Två-tre gånger brukar räcka för att de ska sluta dra tillbaka hoven.) Observera att jag håller inte i den när de drar tillbaka hoven, utan jag släpper och lyfter upp den igen tills de slutar dra och jag får släppa den.

Brukar säga "upp" när jag lyfter hovarna och det fattar de ganska fort, som Anette skrev. De hästarna som jag har haft längst, som är lite luttrade, lyfter hovarna själv, en i taget, när jag kommer med hovkratsen - väldigt praktiskt!

Själva verkningen brukar bli enklast om en person håller fölet runt bringan och baken och försöker distrahera fölet med nåt - en hink, skosnören, borste, eller vad som helst - medan jag lyfter fötter och verkar lite kvickt.