Jag har dräktighetsundersökt via blodprov en gång för många år sedan, 1990 var det. Om jag inte minns fel var tillförlitligheten på den tiden inte helt att lita på. Om svaret var negativt kunde stoet ändå vara dräktigt. Men utvecklingen går ju framåt, så det är väl inte säkert det är så idag.

Fördelen med ultraljud är väl bl a att man ser hur många foster det är. Tvillingar på häst är ju inget man vill ha. Vet ej om det är så vanligt på Shetland, men ändå. Det måste väl vara lättare att beräkna hur långt stoet är gången också. Om hon gått på fribetäckning kanske man inte vet helt säkert när hon blev dräktig.

men risker för infektioner samt att man skadar framför allt  ett litet sto finns väl… eller hur ofta händer det?

Just för den ena veterinären tyckte att ena ministoet var för litet så har vi tagit blodprov. Än så länge har det gett rätt svar.

Jag ultraljudar alltid. Dels för att veterinären kan se om det är ngt konstigt, samt för att få ett hum om hur länge stoet gått om jag inte vet exakt då hon betäckts.

Har en jätteduktig veterinär och det är aldrig några problem för henne att gå in och kolla.

Är det någon som inte ultraljudar standardston, eller har hört om, pga skaderisk?

#5 Nej, det är jag inte ett dugg orolig för. Veterinärerna är duktiga och vet vad de gör - om de kan sådant vll säga och det gör iaf min.

#5 Jag vill inte ultraljuda mina ston (standard) för att jag tycker att det är en onödig risk att ta. Risken är förmodligen minimal, men eftersom jag känner en som fick sitt sto "punkterat" med omedelbar avlivning som följd är det ett val jag gör.

Bedriver dock ingen regelrätt avel med en massa fölningar varje år - skulle jag göra det kanske jag skulle se annorlunda på det. Står inte stoet för hingsten längre, är det bara att vänta och hoppas på det bästa. Funkar ju för mej som tar något föl ibland, men jag förstår att de som avlar på en annan nivå vill använda ultraljud.

En gammal hästkarl sa en gång till en kompis på frågan om han tyckte att hon skulle ultraljuda: "Har du hästen som en häst, kan du göra det. Har du hästen som en vän, så gör du det inte".

Jag har mina pållar som vänner, just därför ultraljudar jag för att jag ska veta hur de ska fodras, motioneras, och framför allt för att veta om det är dags att ta ett bac,prov om de inte blivit dräktiga.

Ett sto med colibakerier blir dräktig och resorberar senare för att miljön i livmodern är så ogynsam för ägget. Det är inte alla ston som är självrenande man kan betäcka ett sto varje sommar som ser ut att ha tagit sig, sen resorberar hon i andra eller tredje dräktighets månanden.

Jag har också min hästar som mina vänner och att jag ultra bla är samma som Elinor , men även så att man vet att det inte är tvillingar som ligger där inne..

Har någon hört talas om tvilingar på shetland?

På halvblod börjar det blir lite väl vanligt. Det är ju inte alltid det går att klämma den ena blåsan utan man får börja om igen

Jo jag har hört att det har hänt någon gång faktiskt men inte lika ofta som på de som blir dräktiga på konstgjord väg ;-)

Läste i Ridsport om en ponny som fick tvillingar som utvecklade sig till två stora starka pållar, men normalt tror jag inte det går så bra för tvillingar.

Nä inte jag heller tyvärr hör man allt som oftast att det är något vajsing med dem eller att de blir helt enkelt klenare.

När jag en gång för många år sedan var på Firth stuteriet i skottland så hade de ett fullblodsto som hade tvillingar. Jag kommer ihåg att de hade olika färg fölen men inte vilka färger. Men allt hade fungerat bra.

Ninon of Marshwood finns på bild i boken A Century of Shetland med sina tvillingföl Smoke and Smog of Marshwood födda 4 juni 1966.

Jag har varit med om tvillingdräktighet på shetland. Den ena klämdes och ett frisk föl föddes året därpå.