Nej jag tycker inte att en ponny som har fått guld alltid ska få det.Naturligtvis om den förtjänar det men inte annars

Bra skrivet. Håller med.
Det är ju tydligt att man helst anser att domaren som gett guld är den bra domaren. det är alltid han/hon som haft rätt.
Att en ponny 17 ggr fått guld betyder ingenting, den kan tappa flera poäng på bara två-tre veckor. Upp/ner i hull, dåliga rörelser för dagen, taskigt humör, visad annorlunda, vädret, underlaget - vad som helst kan påverka resultatet.

Man får nog acceptera att man får "smällar" då och då. Vissa dagar är inte den solklara guldponnyn på topp, och det visar sig i protokollet.

En del domare är STENhårda på benstället, medan vissa har överseende med det pga ålder/underlag/hur den visats. Då man slår ner på benen, straffar en del domare hästen även på en eller båda rörelserna. Har den ett avvikande benställ, så kanske det faktiskt påverkar rörelserna. Särskilt unghästar kan växla mellan 6-9 på ben och rörelser under en och samma säsong beroende på hr de växer.

Som sagt, ingen klagar då en ponny som "alltid" får 37 - plötsligt får 40 och säger att domaren har noll koll. Då är domaren plötsligt den enda som verkligen och äntligen verkligen SER hur ponnyn ser ut.

Bra skrivet Ellinor , nä jag tar verkligen inte för givet att  de alltis ska får guld om de brukar få det , det är ju faktiskt dagsformen som gör det , den kan ju ibland tycka att det är riktigt pest ibland att visa upp sig ju och då är de inte värda att få poäng efter gamla meriter.

Men det är ju inte helt enkelt att titta på pållarna hemma, man har på något sätt den "fina" bilden kvar i huvudet av pållen när den fick bra poäng.

En vag fundering hemma kan vara så här.  Är hon inte lite tjock? Kanske lite tycker vi när vi är hemma MEN i ringen ser man att hon är alldeles för fet. så plättlätt är det inte.

Nä verkligen inte , har väl hänt att man åkt iväg med en ponny som man tycker ser *rätt* ok ut , sen när man ser den i ringen med de andra så tänker man varför stannade vi inte hemma med den *S*

hm hur kan det bli dubbelt när man bara tryckte en gång *S*

Mycket handlar också om timing, tycker jag. En aldrig så fin ponny som ser ointresserad och uttråkad ut kan säkert dala en pinne i typpoäng. Detsamma med rörelserna. Det är hela tiden en balansgång, beroende på hur ponnyn är till temperamentet. Vissa kan gå en hel dag och ändå vara alerta när det gäller. Medan andra måste man planera noga hur man skall lägga upp dagen, så de inte tröttnat på alltihop när det är deras tur.

Varje gång vi har funderat på om vi verkligen ska ta med den pållen borde den ha stannat hemma.

Jag tror att man ska tro på sin inre känsla känns det inte bra lämna ponnyn hemma.

Tyvärr tänker jag ofta vi har ju betalat och ska ändå åka (kanske snålheten)

Jag tycker i alla fall att det känns konstigt om det varierar mellan 36 och 41 poäng.

Att hästarna inte alltid har en bra dag vet ju alla men från klass ett, mycket bra till skithäst på två veckor är väl att ta i.

Har en märr som fått upptill 43p på utställning. I år fick hon 39p. Är mer än nöjd med det, då hon är VÄLDIGT överviktig i år (har inget föl vid sidan och har ej gått på travet i år, så det gör väl sitt). Skicket avgör ju mycket vad hästen får för poäng!

Har en annan märr som är "skitsnygg" som "gallsto", men ser förskräcklig ut med föl vid sidan.

Men snälla!  Är alla hästar som inte uppnår guldpoäng att betrakta som skithästar? Vågar man åka på utställningar om man inte har en"perfekt" häst eller blir man beraktad som en idiot för att man släpar dit en pålle som inte faller domaren i smaken?

Kanske bäst man enbart är publik i fortsättningen…

#9 Okej, 36 poäng är kanske inte så skoj att få om man är "van" att få guld på sin ponny. Men, 36 poäng betyder inte att det är en DÅLIG häst. Ännu mindre en skitdålig.
Allt handlar ju dessutom om var man "snor" poängen. Från 8 på benen o rörelserna till en 7, det gör -3 poäng. Kanske är den för tunn/fet - 1 poäng på HHB ex. Inget konstigt att en ponny kan tappa iaf 3-4 poäng om den alltså är exempelvis för fet. Det kan slå på ben o rörelser o kanske på typen eller HHB.

#9 Jag tycker inte 36 poäng är en "skithäst".

# 11 Klart att du ska ställa ut. Hur skulle det vara om utställningar bara var till för "perfekta" pållar och vem avgör vilka som är perfekta för dagen.

Det kanske är så att ägaren själv tycker att sin pålle är perfekt, då blir besvikelsen för stor när domaren inte delar ägarens uppfattning.

Shit så jättefel det blev

 Cattis kan du ta bort de tomma inläggen?

Vi fick 36 eller 37 poäng på en pålle på Valla. Inte sjutton är det kul, det är bara att försöka komma på vad som inte var bra, och ta nya tag.

Vår pålle fick bla. en 6a på travet,  jag tyckte hon travade OK. En kamrat tipsade mig att pållen sprang och bromsade pga. fölisen. Hon så ställdes ut tre veckor senare på 40 poäng. Fölis stod vid sidan av ringen och väntade. Det är så små saker som kan förändra poängen

Jag gör ju det… :-)

Bara ett inlägg skulle vara kvar, men i hastigheten tog jag bort det också. Dax att sova tror jag.

#2 Vill bara påpeka att det hör till "god domarsed" att inte straffa en häst för samma fel på flera bedömningspunkter. Om en häst t ex är bredspårig, bör detta ta ner poängen på bedömningspunkten för extremiteternas korrekthet eller t ex traven (om den kanske breddar just i traven) - inte alla tre av de sista bedömningspunkterna. Men visst finns det domare som gör så oxå.

Sen håller jag inte med om att "ingen klagar när en vanligtvis 37-poängare får guld". Säkerligen inte ägaren, men många andra brukar tycka ett och annat.

Jag har skrivit det förr, så det är ingen nyhet att jag tycker poängen spelar för stor roll för utställarna. Och jag är inte bättre själv - hade väldigt svårt att glädja mej åt min valacks 9:a på andra bedömningspunkten när han samtidigt fick en 6:a på traven och mer eller mindre omdömet "dagens sämsta trav"…

Man inser oxå att man är i en helt annan liga när man gång efter annan hör andra utställare som inte är nöjda med 38-39, eller ens när de får guld eftersom de brukar få 43-44. Jag lägger ingen värdering i just det, för de har väl helt enkelt högre krav på sin avel/sina ponnyer. Men nog känner man sej bra liten och malplacerad när man då står där med sin eviga 39-poängare (nåja, hon har ju faktiskt fått både 36 och 37 poäng oxå!) som man ändå tycker väldigt mycket om och som självklart hoppas på att någon gång, när allting bara stämmer och domaren är på gott humör , kanske ska kunna få en pinne till… (Även om man inte alls är hemmablind utan är väl medveten om hennes svagheter)

Eller som när folk sa till mej att de "verkligen inte tänkte visa häst på ESG för att de hade inget att komma med", när de i själva verket hade stallet fullt av högt bedömda ponnyer. Och dit åkte jag med ovan nämnda ponny och enda anledningen till att jag inte visade i utställningsklass var att jag inte hade råd, när alla andra anmälningsavgifter, boxplats, transport osv var ihopräknade.

Det är då man börjar undra om utställning verkligen är något för sånna som mej, som är väl medvetna om att man inte har något med championaten att göra men som ändå tycker (åtminstone har tyckt) att det är roligt att visa, få en bedömning och rangeras bland andra ponnyer. Och nu kan ju något ljushuvud gärna skriva ett inlägg om att jag kanske bör köpa mej en bättre ponny så att jag slipper vara så bitter, men jag är faktiskt inte bitter. Men ja, jag önskar att utställningar skulle kunna bli mer show och mindre avelsvärdering. Det skulle inte ge mina ponnyer högre poäng, men det skulle vara mycket roligare. Har ju dock förstått att jag är rätt ensam om att tycka så, då de flesta inte förstår (enligt egen utsago) domaren om de inte får delpoängen att rätta sej efter.

För övrigt tycker jag att denna "poänghysteri" ytterligare späds på från styrelsen med t ex högre kvalgräns till championat (den gamla vedertagna klass I-gränsen är därmed oxå urvattnad i utställningssammanhang) och Such och SuperSuch.

#4 Är hon inte lite tjock? Kanske lite tycker vi när vi är hemma MEN i ringen ser man att hon är alldeles för fet.

För mej brukar det vara tvärtom - jag tycker att de är feta hemma men på plats brukar de vara bland de smärtaste och smidigaste! Oroar mej lite över detta att utställningsponnyerna "ska" vara så feta och vilka signaler det ger till de som är nya i gemet. När dessa överviktiga donnor får sina 9:or och 10:or betyder det ju att domarna anser att de ska se ut så. Jag skulle önska att de kunde hålla igen lite på poängen i de två första bedömningspunkterna och hänvisa till dagsform. Och så skulle jag önska att de kunde sluta säga "välmusklat kors" när det möjligen är välformat men snarare fyllt av fett än av muskler… Eller så kanske någon kan förklara för mej hur man får en ponny med välmusklat kors, samtidigt som den är helt muskelfattig i lår och skank..?

Oj, får nog tacka för spaltmetrarna och avsluta här…

Mycket bra och tänkvärt skrivet av flera här i tråden! Jag tycker fortfarande det är kul att ställa ut, fastän jag inte så ofta fått någon jätteutdelning på hästarna, dock fullt acceptabla resultat, så man tycker man inte är helt fel ute med sin avel. Det där toppskiktet är så få förunnat att ligga i och då måste man verkligen gå in för det på ett annat sätt än vad vi gör. Men man kan väl ha nöje av utställningarna ändå?

Däremot tycker jag inte det är acceptabelt att det ska skilja så mycket i bedömningen av t ex benställ och rörelser. Att domarna har olika smak beträffande typen är en annan sak, det har man ju själv också…

En uppfödare sa en gång.

-" När man visat sin ponny en 15 ggr och fått 12 guld och 3 silverplaketter kan man börja utvärdera resultatet och inse att det är en guldhäst man har. Har man visat sin ponny 15 ggr med 12 silverplaketter och tre guld så kan man också utvärdera att det är en häst av silverkvalité man har". Vidare…. Under dessa 15 utställningar så har hästen passerat otaliga dagsformer, utvecklingsfaser, humörsvängningar, underlag, domare och vice versa. Den har fått alla chanser och bevisat var den ligger.
Tycker det är ganska bra. Därmed en gång- är ingen gång.Att den alltid fått guld behöver inte betyda att det är självkrivet en annan gång….

Well spoken!!!

# 24 Även om dommare inte ska dra ner poängen för ett fel på mer än en bedömningspunkt, kan benen och benstället fel påverka rörelserna i negativ riktning.

En mycket överviktig ponny får förmodligen nerdrag ibörjan på raden, i den flesta fall påverkar övervikten rörelserna också.

Jag tycker inte heller att feta ponnyer ska premieras högst det är osunt med feta djur, men ack så lätt att det blir så.

Vad är det fel på SUCH och SUPER SUCH, det här ju många som verkar tycka att det är roligt med tanke på SUCH jakterna.

Det verkar som SUCH  har gjort att utställningsansvariga tänker på att erbjuda olika domare till utställarna.

Men då kanske man vågar sig på en utflykt nästa år med…

#24 !!!

#29. Det är absolut inget fel på SUCH och super-SUCH.
Det som är tråkigt, tycker jag, är när utställandet bara verkar vara en jakt på dessa. En del visar t ex inte på lokala ponnyföreningars utställningar, eftersom dessa inte räknas i SUCH-jakten. Det tycker jag är lite synd.

Även om man jagar SUCH kan man väl slinka emellan med t ex en sådan utställning ibland.

# 31 I sörmland  finns inga ponnyutställningar. Det är bra med många valmöjligheter så alla hittar någonstans där man trivs.

Många bra synpunkter här!

Jag blir otroligt glad över en klassvinst (har hänt 3 ggr)!!!! Så kan man gissa ungefär vilken nivå mina hästar ligger på