Ett av mina ston har haft två fellägen. Båda gångerna har det tack och lov slutat lyckligt, både stoet och fölen har klarat sig.

Första felläget var stoets tredje föl, då tog det tre timmar innan vi fick ut fölet. Stoet var ordentligt medtagen efter det, men återhämtade sig på ett par dagar. Hon fölade relativt sent på säsongen och betäcktes inte om det året. Året efter blev hon inte dräktig och vid undersökning hade hon bakt inf. Behandlades, men säsongen var då över och hon betäcktes inte efter avslutad behandling. Året efter tog hon sig och fick ett felläge till. Den gången hade vi besök av en som har ett stort shettisstuteri och varit med om många fölningar, och han fick ut fölet på kort tid. Den gången var inte felläget så svårt som första gången och stoet häntade sig fort. Stoet betäcktes inte om det året, men efter flera pratstuder med veterinären betäcktes hon året efter. Den fölningen förlöpte utan några komplikationer.

Inför betäckningen efter andra felläget tog vi baktprov innan betäckningen, men då var hon inte infekterad.

Mitt ena sto hade felläge när fjärde fölet skulle födas, tidigare fölningar hade alla varit lätta. Jag kunde inte rätta själv. Veterinären kom snabbt och hon fick något avslapnande därefter fick veterinären rättat lägesfelet och fölungen kom ut pigg och frisk. Stoet hade kämpat otroligt hårt innan veterinären kom. Trots detta var hon snabbt pigg igen. Hon fölade året efter utan några som helst problem.

Min kompis ena sto hade ett svårt felleäge vid sin tredje fölning, tidigare fölningar utan komlikationer. (Jag har alltid assisterat hennes ston vid fölningar). Mot alla odds fick vi med vets hjälp ut fölungen. Stoet var mycket medtaget. Vi var övertygade om att fölungen var förlorad, och inriktade oss på stoet. Men allt slutade lyckligt för både sto och föl. Hon betäcktes inte påföljande år. Men väl året därefter och hade en helt normal fölning.

En fundering runt dessa ston samt en del andra som haft problem har varit om det faktum att de varit i för högt hull genom dräktigheten kan ha spelat in. Då menar jag för högt hull med "shetlandsponnyögon" sett, inte var som är normalt för andra raser.
Bägge ovansående stona var inte så feta när de fölade igen som de varit vid tiden för fellägena.

#2 Usch nu oroar du mig. Ena stoet var väldigt fet redan i början av dräktigheten och bantades inte pga dräktigheten.

Bara hoppas att det inte blir felläge för jag har ingen aning om hur man rättar till och skulle nog inte våga försöka heller.
Och vetten tar ju minst 1 timme innan den kommer.

Bara att hålla tummarna.

#2 Procentuellt sett går ju de flesta fölningar bra! Du skall se att det går bra för ditt sto också

Om andra raser än shetland är av intresse så kan jag ju berätta om mitt fullblodssto som hade felläge på första fölet.

Fölet låg med bakbenen under sig "hundsittande" och kom därmed inte fram i förlossningskanalen (inte bak heller för den delen). Fölungen var också väldigt stor.

Veterinärer slet med detta sto i många, många timmar. Tillslut pratades det om att avliva fölungen (som var halvvägs ut) och sen stycka den och plocka ut den bit för bit… Jag stod i chock och bara skakade, men gick med på detta för att rädda stoet.

Tillslut, efter ganska stora mängder avslappnings-medel så lyckades veterinären iaf knuffa in fölungen en bit och rätta till läget så den kom ut.

Fölungen klarade sig inte pga syrebrist när navelsträngen fastnade i förlossningskanalen.

Men stoet mådde relativt bra, efter omständigheterna. Hon hade lite strul med moderkakan och fick spolas 2 ggr, men annars inga problem.

Efter rådfrågning med alla veterinärer här omkring så betäcktes hon om samma säsong och den fölningen gick hur bra som helst.

Jag har haft ett sto som hade två rejäla fellägen efter varandra. Fölen klarade sig bra men det var tufft för stoet.

* Har ni betäckt om stoet? Hur har era tankar varit kring detta, självklart eller ej? Råd av veterinär? Jag betäckte henne en tredje gång av ren okunskap, den gången gick det jättebra. Jag rådfrågade en veterinär på Helsingborgs djursjukhus om detta (när stoet var dräcktig tredje gången) han sa att det kunde bero på att hon hade smalt bäcken, men han kunde inte säga om det var rätt eller fel att betäcka om henne. Själv kände jag att det var fel att fortsätta låta henne vara i avel och jag gick som på nålar fram tills hon hade fölat tredje fölet.

* Har ni förberett stoet på något speciellt sätt inför betäckningssäsongen? Utökad provtagning osv? Nej

* Om ni avlat vidare, hur har det gått? Har stoet blivit dräktigt? Drabbats av fler fellägen? Hon fick tre föl varav två med svåra fellägen. Hon tog sig direkt vid betäckning. Jag har idag inte kvar stoet utan hon är såld som barnponny och dom nya ägarna vet om hennes tidigare fölningar.

Ett av mina ston fick ett felläge förra året. Det skulle bli hennes 3:e föl, dom två första fölningarna hade gått helt utan komplikationer.

Jag upptäckte stoet med kraftiga värkar vid 3-tiden på natten, då var ett framben ute och hela huvudet, men det andra benet var inte i rätt läge utan bakåtslaget. Jag försökte känna efter benet men det var väldigt trångt och svårt. Jag kund inte trycka tillbaka fölet utan det var liksom fast. Tillkallade veterinär som snabbt var på plats. Stoet fick avslappnande, ryggmärgsbedövning osv. Efter mycket kämpande av veterinären så lyckades han lirka fram det andra benet och dra ut fölungen Tyvärr var den redan död. Tidsmässigt från att jag upptäckte stoet tills veterinären kommit och fölet var ute så hade det gått ca 45 min-1 tim.

Stoet hade sedan svårt att släppa moderkakan (vilket hon inte haft vid tidigare fölningar) veterinären fick komma tillbaka under eftermiddagen och plocka ut alla delar, skölja livmodern och ge antibiotka. Han kom även tillbaka dagen därefter och sköljde henne igen.

Stoet återhämtade sig snabbt och fick sedan väldigt kraftiga brunster, har aldrig sett något liknande innan. Hon brunstade så kraftigt att hon knappt kunde gå normalt… Efter rådgivning med vet. så betäcktes hon om på 30 dagars brunsten och tog sig på en gång.

Nu väntar hon alltså föl nr. 4 och det är beräknat att hon ska föla i mitten av maj, jag hoppas innerligt att det går normalt denna gången, jag kommer vara väldigt nervös.

/Pia

Hur är det med fellägen där man varit inne i stoet och sågat ut fölungen, har Ni betäckt om ett sådant sto sen?

Jag har haft 2 ston med felläge. Det första var stoets tredje föl, hon hade aldrig haft komplikationer innan. Ena frambenet var slaget bakåt. Vet kom ut och det rättades till och både sto o föl klarade sig bra, hon fick flera föl efteråt och aldrig mera något felläge, hon var inte i högt hull vid felläget.

Det andra och värsta var förra sommaren, fölet hade båda frambenen slagna bakåt, bara huvudet kom ut. Vi fick fram det ena benet men det andra var omöjligt. Vet kom ut men då var fölet redan dött (nackdelen med att bo på Visingsö), han kunde inte heller få ut benet så han fick skära av huvudet på fölet, sedan fick han tag på benet. Stoet klarade sig och betäcktes om, hon är alltså dräktig nu. Hon har innan felläget haft 2 okomplicerade fölningar och var inte i speciellt högt hull vid felläget.

Vi har råkat ut för en hel del fellägen, Glorys första föl fick vi såga ut, en framben sågades av, Orchidé har haft ett svårt felläge, men den slapp vi såga ut, det gick att ta den med linor, men tack och lov så har vi fått närmare 50 friska föl.

#8 - mitt första shetlandssto hade haft en sådan fölning några år innan jag köpte henne, hon hade efter det fått minst 4 levande föl (varav ett dog av annan orsak, olycka pga klantiga ägare).

Har varit förskonad från fellägen på våra egna ston hittills. Har rättat till ett felläge på ett sto men där var fölungen redan död tyvärr.

# 10 Hur har du resonerat kring stonas framtid som avelssto. Har det alltid varit självklart att betäcka om dessa ston? Rådgivning med veterinär? Erfarenhetsmässigt, hur anser du att man som stoägare bör tänka när man har ett sto med felläge där utgången inte varit lyckosam för fölet? Berätta gärna .

#13. Det är svårt att svara på. När Glory miste sitt föl stod hon över ett år från betäckning, sedan betäcktes hon året efter och fick sedan ett Hingstföl utan komplikationer, fölningen gick smidigt och snabbt. Orchidé har mist föl  två år i rad, ett felläge och en satt fast som vi fick lirka ut försiktigt, så än har hon inte fått något levande föl, vi har pratat med veterinären om dettta hur vi ska göra framåt, hon tycker att vi ska betäcka igen, hon menar att det bara varit oturligt, det är klart blir det fler gånger med fellägen på samma sto om och om igen, då ska man nog ta sig en funderare över hur man ska göra vad det gäller avel. Vi har även haft Russ med två ordentliga fellägen, fölen klarade sig inte, men sedan har hon fått fina välskapta föl och väldigt lätta fölningar. Vi hade en Shetlandsmärr som var helt otrolig när det var fölning på gång, hon kände när fölen låg fel, då skulle hon bara ut och springa som en dåre i hagen, sedan efter en stund kom hon och ställde sig vid inngången och sa att nu är det dags. Så ett gott råd om du har ett sto som haft felläge, be veterinären om råd eller be att dom känner på henne. Lycka till.

#14 Tusen tack!

Tack också för alla andra svar!!!  Fler svar är såklart också välkomna!