Repa in dem i ett hörn. Mat fungerar sällan på "vilda" hästar.

#1 Ska försöka att skaffa lite hjälp. Men hur kan de bli "vilda" så fort?

Shettisar är väl alltid vilda "at heart"?  Tänk på Mulle Mustang!

#3 Men Mulle är ju inte shettis ;-)

#3 Är dom?

#2 Dom kanske aldrig är ordentligt hanterade?

#6 Det ena stoet som har ett föl vid sidan är väldigt välhanterad av sin ägare men hon känner inte mig så bra. Det känns som att det är hon som är drivande eller hur man ska säga. Det gamla stoet har varit här ett tag men hon är skygg och har aldrig gått att fånga i hagen. Vi håller på att utarbeta en "krigsplan" så att vi kan driva hem dem genom grinden. Man måste ju vara några stycken.

TS: Gör det något om de går i den hagen? Annars kanske de kan få vara där tills de får lust att komma?

Vid klart väder, månsken eller liknande väderlek kan pållar lätt få för sig att de hellre är ute än inne på stall. Har de bara mat ( och vatten ) ute så klarar de sig. De känner också av tydligt om man prompt känner att man måste få in dem och då blir de än mer säkra på att de vill vara ute.

#4 Min poäng var att den snälle, fromme Mulle kan förvandlas till den vilde Mulle Mustang när tillfälle ges, inte att han skulle vara en shettis. Vad han är för ras har jag inte ens koll på.

#5 Mina är definitivt vildhästar i själen!  Allihop.

#9 Inte någon av våra 12, en är visserligen lite skygg än så länge men övriga kommer alltid fram för att kela, dom är som plåster i hagen, vill in i stallet på kvällarna eller när det regnar, kommer alltid när man ropar osv. Inte mycket till vildhästar…

Vi har en som är svår att fånga. Men hon följer med lös när man tar resten av flocken.

Våra vill också alltid in på kvällarna.

#10 Jag menar inte att mina hästar är svåra att fånga eller att de inte är sociala med människor. Jag menar att de nog gärna skulle ta tillfället i akt att utforska nya jaktmarker om de kom lösa eller som i TS fall, kom in i en helt ny hage. Däremot vill de absolut inte komma in när det är dåligt väder, då vill de stå mitt ute i blåsten/regnet/haglet/drivisen och huddla tillsammans. Ligghallen är bara för mesar, tydligen.

Nu är de hemma igen. Nog blev de lite som vildhästar så fort de lämnade den vanliga hagen. Det märks att de skulle kunna leva utan oss människor. När de kommit innanför vår grind blev de sina vanliga lugna snälla jag och Turbo som inte ens gick att komma nära utanför hemma-hagen gick att sätta grimma på utan problem. Vildhäten finns där i dem, helt klart!

Vi fick hem dem genom att fösa dem och stänga av runt grinden så att det blev en fålla. Nu står de och proppar i sig hö.

om inte jag har helt fel så är shettisar ibland busiga och får högst konstiga saker för sig =P och kanske inte ville gå in, så om en började springa så hakade dom andra på =P

så har det varit för mig några gånger, en gång när det var kallt som tusan och jag tänkte vara snäll och ta in dom i värmen i stallet, ville dom inte det =P dom sprang ifrån mig och stog sedan bara och tittade på sim som om dom inte hade gjort något =p men sen när jag kom närmare så sprang dom ifrån mig och sparkade bakut =P jag vart sur och lät dom vara ute haha =P

#13 skönt att ni fick tag på dom tillslut =)

#14 Tack, det känns skönt att ha dem hemma och ärligt talat verkade flickorna ganska nöjda de också.

#4 OT; vad är Mulle för ras?

#16 Pappan var en Mustang som hette Åskmolnet och mamman en Fjording vid namn Smörblomma kommer jag ihåg… Sen har jag läst nånstans att det kom fram att Åskmolnet inte var hans riktiga pappa men detta var efter min "Min Häst"-tid så det har jag inte sån koll på..

#16+17 - Mulles "mamma" finns på ett annat forum på nätet, jag kan fråga henne…

#18 Hon är väldigt trevlig och hjälpsam, förstår inte hur hon hinner när hon har så mycket att göra med sitt jobb.

#18 Menar du Lena Furberg? Undrar Ulrika andäktigt.

Mulles far Vilda Åskmolnet var rodeohäst som dog när han hoppade med nacken före in i en vägg. *många nostalgiska känslor denna fikitiva berättelse anbringar…*

Men….varför är han så liten då…?  Mulle alltså.

För mig är mulle en fjordhästkorsning med shettis

Min tråd tog en väldigt rolig vändning. Mulle - allas vår favvokille!

ja jag visst jag håller med, shettisar och alla hästar(iaf islandshästar med som jag har) kan ibland bli envisa och busiga ju, ibland tycker de ju att de e skitkul att springa runt och retas för att de vet att vi klena små människor inte hinner ifatt dem o kan fånga dem.

egentligen tror jag att vi ska vara mkt tacksamma för att de ens låter sig fångas så lätt som de gör, när som helst kan de ju slippa om de vill själva.

#20 - japp, jag menar Lena Furberg

(har inte fått ngt svar på min fråga än)

Det tog lite tid, men nu har jag fått svar från Mulles "mamma", jag kopierar in det här:

Hej Anna!

Haha, jag vet faktiskt inte riktigt själv vad Mulle kan vara för ras egentligen… Han menar ju själv att hans mamma är Fjordingen Smörblomma, och pappan den hiskelige Rodeohästen Åskmolnet… Men … Shettis bör det ju vara i honom i alla fall… Resten förblir nog ett mysterium!
Hälsningar, Lena och Mulle!

#21 Har också funderat på varför han är så liten om mamma är fjording och pappa är rodeohäst. De är ju inte shettisar de rider rodeo på.