Ganska svår fråga egentligen. Men dåligt temperament för mej är en häst som biter, sparkar och är allmänt elak. Även en häst som rusar över folk utan att bry sej. En hingst som "våldtäcker" ston. mm mm

Dålig uppfostran resulterar sällan i elaka hästar. Busiga möjligen. Tror jag iaf.

Svår fråga, jag tror det oftast beror på uppfostran.

Men sedan finns det ju hästar som är speciella utan att för den delen ha dåligt temperament. Men det krävs lite extra av de personer som hanterar dem. Dessa blir inte alltid så lätta att placera hos rätt köpare, vilket gör att de tyvärr lätt blir vandringspokaler.

Om jag skulle fundera på vad jag själv önskar för temperament på mina uppfödningar, så vill jag att de skall vara okomplicerade så att "vem som helst" kan hantera dem.

Nu flummade jag väl iväg lite .

#1

Det du beskriver tar jag som dålig uppfostran !!

För mig är dåligt temperament en häst som inte tål att bli tillsagd, utan att svara med hot.

Men även det kan ju vara en oklar beskrivning. En häst kan ju reagera olika i okända situationer, särskillt om den inte har full tillit till människan.

#3 En vän till mej har ett föl som var för jävlig på att bitas. Spelar ingen roll hur hon fostrar den för den är sån. Nu är den två och bits fortfarande och man kan se skiten i ögonen på den, så nej. Uppfostran har inget med saken att göra där.

dåligt temperament enligt mig är en häst som du ej kan lita på, som kan vända upp o sparka, eller biter helt oprovocerat, är utstyderat elak mot andra hästar i hagen..

har haft ett halvblod med otroligt hemskt temperament, man visst aldrig när det kunde komma en spark .

Dålig uppfostran tycker jag mer är en häst som inte lyssnar, eller blir arg om man säger till den för något, en häst kan ha starkt psyke o vill då sätta sig över dig, men som ändå inte är utstuderat elak.

ett gott temperament är för mig en häst med lugn o harmoni, där du kan utsätta den för olika saker utan en kraftig reaktion.. den litar på dig som person, och skulle inte göra dig något illa,

sen kan alla hästar ta till flykt vid en farlig situation men man kan andå se vad som är elakt o vad som är flykt.

Men snälla ingen häst föds elak, men de föds med olika förutsättningar, och blir som de behandlas,en del räcker det inte med vanlig fostran utan man får vara lite listigare. Jag köpte också en gång ett flö som var besvärlig, men inte var den elak för det.  Ofta är det hingstföl utan en jämnbördig sparringpartner som blir extra bitig på folk.

En häst som man inte kan lita på ? Det kan vara förärvat. behöver inte vara medfött.

Men visst jag vet också halvblodslinjer som har fått ryktet om sig att vara "rlaka"

#6 att bli som de behandlas vet jag inte alltid. tror inte denna människa varit elak mot sin häst men visst kanske för snäll men det ska hästen inte dra nytta av för då är det fel på den. jag har sett i ögonen på den hästen hur den är funtad och den är född med ett bitskt beteende.

Mkt har säkert med uppfotran att göra. Jag har iaf aldrig haft nån elak häst och det är jag glad över. skulle förvisso inte betäcka med en pågåig hingst heller(japp, har sett på shetland). Sen om den är uppfostrad fel det vet inte jag men den va allt annat än snäll.

Jag ska se temperament på den hingst jag betäcker med.

#6 var det riktat mot mitt inlägg ??

jag skriver att det är min uppfattning, o visst har alla olika förutsättningar när de föds, men allt tror inte jag att det beror på människorna…

ang. halvbloden.. så finns nog vissa med ett väldigt vasst temp. Men hade du träffat det stoet jag hade så skulle du förstå vad jag menar. när det skallrar i gallrena när man kommer mot boxen. mm mm.

OM man vänder på frågan och frågar sig vad som är bra temperament i stället, så är mitt svar att det beror på vad man ska ha hästen till.

Jag har en unghäst som är väldigt alert och känslig. Den har ett "dåligt" temperament för att vara lämplig som barnponny i t.ex en ridverksamhet, men skulle förmodligen vara en alldeles utmärkt ponny som körponny till vuxen eller till en lite mer rutinerad ponnytravkusk.

Jag har en unghäst som redan vid ett års ålder är så stabil i psyket att jag kunnat låta 3½-årige sonen borsta henne utan att jag stått bredvid och hållit i henne (uppbunden givetvis).

Jag har en äldre ponny som efter ett antal år på ridskola har lärt sig "knep" för att slippa bli så mycket pysslad med. Hon har egentligen ett väldigt bra temperament, men har under många år mest hanterats av okunniga barn och vuxna och därmed kunnat lägga sig till med olater - som t.ex att utstuderat stampa barnen på fötterna .

Vad som är riktigt dåligt temperament vet jag inte riktigt faktiskt. Jag har ingen bra definition på det, har nog inte träffat nån häst med ett riktigt dåligt temperament.

Jag tycker hästar somär tittiga av naturen alltså extremt, är dåligt temperament. Jag vill att en häst ska vara lugn och cool men ändå vara pigg och göra det den ska. tror inte ett dugg på teorin (de finns ju en hel del som tror det) om att en bra tävlingshäst måste vara elak eller ha hett temperament för att vara bra. De ska kunna prestera utan att bitas, sparkas och schygga för allt.

Min ena vallack har ett knepigt temperament. Han är flyktbenägen, misstänksam, svårfångad, bakrädd.
Trots sin bakräddhet är han en fröjd att köra.
Jag köpte honom som tvååring, nu är han 14. Han är min prins! Ibland lägger han huvudet i min famn och då får man passa på att gosa, dom stunderna är få.

OM han hade sålts till en barnfamilj hade han sprungit ner barnen, och sålts pga att han skulle klassats som opålitlig.

Han har gått på ridskola i ett par perioder och fungerat som en klocka, men kunde inte ledas av barnen till och från ridhuset.

Han är absolut inte opålitlig, han skulle aldrig medvetet skada någon, men dåligt temprament, jag vet inte, jag brukar säga att han har mycket temperament. Jag tror att han tänker alldeles för mycket!

Alla hästar har ju sin egen personlighet, vissa bra och vissa mindre bra beroende på vem som har den och vad man ska ha den till. Ingen föds med riktigt dålig personlighet anser jag! Det är upp till människan att ta vara på individens egen personlighet.

Själv tycker jag man ska avla på lugna stabila okomplicerade hästar som passar till det mesta och är lättplacerade. Men dom ska inte vara dumsnälla och tråkiga.

En häst som är känslig, nervös med dålig självkänsla tycker jag är negativt att avla på då det krävs väldigt mycket kunskap för att inte förstöra en sådan häst, dom passar bara till en speciell sorts människa - anser jag. Jag har själv en sån häst, ingen bra barnhäst, men utmärkt om man vill träna NH, trick osv och har mycket tid och tålamod eftersom han är så känslig. en häst som verkligen måste lita på sin människa. svår att placera!

En häst som inte tål att bli tillsagd tycker jag är en smart häst! men en svår häst, därmed en häst inte jag skulle välja att avla på. Det blir en underbar häst om man hanterar den rättvist, en häst man tar lärdom i hästhantering av. nackdelen är att den oftst ses som opålitlig eller elak. Där gäller det oxå att den hamnar hos rätt människa, vilket tyvärr inte är så lätt.

#12 säger inte det där emot sej självt? du skrev ju först att ingen föds med dålig personlighet, sen att man ej ska avla på hästar med dålig självkänsla etc. Men den var nyss inte född så så det är väl inte ärftligt om den är felbehandlad 

#13 Jag förstår inte riktigt vad du menar, men jag menar att en häst föds inte med riktigt dålig personlighet, ex. inte elak. Det är klart att personligheter är ärftligt, men att det är människan som påverkar hur personligheten utvecklas! Jag skulle inte välja att avla på en häst med ängslig och nervös personlighet. Förstår du hur jag menar , jag tycker inte att det säger emot sig självt . Hos en felbehandlad häst förstärks de mindre bra personligheterna.

Jag tycker inte att en häst har dåligt temperament för att den är elak, det beror ofta på rädsla och vad den varit med om tidigare, den går i försvarsställning.

Vi har haft ett sto som jag tycker har dåligt temperament, hon är såld (ej som avelssto) eftersom hon uppenbarligen präglade sin avkomma på samma sätt. Avkomman är skygg och rädd för precis allt. Hon har växt upp i flock och behandlats och uppfostrats som alla våra andra hästar. Jag hoppas och tror dock att hon kommer bli trevlig med åren och ju mer tid vi lägger ner på henne. Hon går nu i hage med endast en häst som är väldigt trygg, tror det gör henne gott.

#15 här är det också olika från fall till fall. Inte alla är utsatta för något och blir rädda. Inte min väns häst iaf.

Sanne, inte riktat till någon särskilld. Jag skrev också att jag vet att en del halvblodslinjer har ett vasst sätt.

Kan säga att så som du skriver om bita i galler osv. har jag sett ett shetlandsto göra. Hon var riktigt farlig att gå in i boxen till, men lämnade underbara fölungar. Kan tillägga att det var en import, man vet ju inte vad den hade varit med om.

För att ingen ska fundera och spekulera säger jag också att det är ingen häst jag haft här, för övrigt finns hon inte i livet längre.

#17, de importerade hästarna kan ha varit med om mycket som vi aldrig får reda på tyvärr.

vi räddade en shetlandsponny när hon var 2år, hon var väldigt sparkbenägen, hatade karlar i blå overall o sopborstar.. det var inte svårt att lista ut va hon varit med om. efter några år hos oss var hon en underbar iten ponny, barnen fick dock aldrig gå in i boxen själva, hon lämnade ett föl som var det mest sävligaste man kan hitta… men idag är hon en familjeponny där hon rids o körs av deras 3 barn.

jag tror säkert att vi människor kan lyckas "förstöra" en häst.. men vissa föds nog med lite för mkt i huvudet tror jag faktiskt.

Vad tycker ni är en envis shettis? Är det en shettis med MKT egen vilja?

Om jag jämför mina 2 unghästar tex:

Nr1: otroligt snäll men kommer inte fram till vem som helst, har stor respekt för människor men följer mig gärna vart jag än går utan krångel. Kommer bli en ranghög dam tror jag. Kan va lite misstänksam när jag gör nya saker men försöker att ta det med ro.

Nr2: också väldigt snäll och otroligt social mot ALLA människor, ranglåg i hagen, orädd och lugn i de flesta situationer, däremot en hel del egen vilja vilket hon visar genom att tvärstanna och vägra gå en cm framåt. Om jag busar med henne i hagen kan hon ställa sig på bakbenen mot mig, och om hon gör det av ren bus eller om hon försöker hävda sig vet jag inte.

Jag tycker båda har bra temperament fast de är så himla olika varandra. Vill ha de orädda OCH samarbetsvilliga.

Ja det är svårt att definiera det.

 Men jag har en speciell märr ( travare) i minnet som fanns i ett stall jag jobbat i, i det förflutna…Hon var 171 hög och väldigt vass, hon kunde ena ggn vara hur snäll som helst o hämta i hagen, nästa så var man anfallen.Man kom en meter ifrån na och pang så ändrades den snälla minen till en MKT aggressiv..Hon kallades för lite lynnig av tränaren, men jag anser att det var mer än så..Det följde aldrig nå mönster ( kanske vad hon var på för humör då.)Alltid fick man vara på sin vakt vid selning , hantering osv. Hon kunde sparka när hon kände för det och hon visade aldrig nå andra tecken på missnöje/ varningar innan det small.Men hon var ju ursäktad av alla för hon sprang ju sååå bra.( Inte av mig)

Har väl inte träffat på nån shettis med dåligt temperament så , då har det oftast varit mänskliga faktorer som spelat in, dåliga gränssättningar, bortskämda ,okunskap osv.som skapat dåliga beteenden.Men vissa har ju sämre förutsättningar till att kunna bli en trygg ponny och det är väl dom som är i riskzonen för att klassas, men som det har skrivits tidigare så beror det ju på vad dom ska användas till också…

Men så har jag inte haft så mkt med dom att göra heller förutom mina egna jag har haft.Förräns nu senaste 3 åren då.