Varför skulle en shetlandshingst få vara hingstig? Det är ju fortfarande en hingst även om det är en liten sådan?

Däremot tycker jag att en shettis ska fostras precis som man fostrar alla andra hästar. Även om de är små så väger de ju ett par hundra kilo…

Jag har ett shettis sto som har fått mer o mer et oacceptabelt beeteende. Hon har börjat buffa sig på mig o idag när jag kom ut med en spann mat i hagen vände hon rumpan mot mej o försökte sparka. Hon går ihop med en annan shettis men hon gjorde samma beteende mot mej som va hon brukar göra mot "flocken" för att visa att hon e ledaren. Hur kan man gå tillväga för att jag ska få min "ledarroll" tillbaka.?

#2 Jag brukar ropa till "hey" och gå mot dem och visa att jag minsann inte blir rädd för dem när de gör på det sättet. Brukar ha avsedd effekt, de springer undan när man går mot dem och visar att man är arg.

#2 Det är ju helt klart inget acceptabelt beteende. Men jag skulle inte gå in i en hage där det är flera hästar med en spann mat, det är ju lite att utmana ödet tycker jag.

Fast det är klart, har man sina ute hela tiden på lösdrift är det ju klart smidigare att fodra dom på det viset.

#4 Håller med dig där att det kan bli bråk mellan hästarna när man går ut med hink med kraftfoder. Detta försvarar dock inte beteendet att sparka mot människan som håller hinken, de brukar ju sparka mot varandra…

Jag ger hästarna i lösdriften mat från spann, visst kan det bli tjafs mellan hästarna, men de skulle aldrig bete sig illa mot mig, de går snällt efter till jag ger dem sitt kraftfoder.

Det kan ju ske olyckor av misstag också. Väldigt lätt hänt om man hamnar mellan två hästar.

Jag har endast tå hästar i hagen o då tycker jag de inte är någon fara jag dela ju upp maten till båda

Dels vill jag kunna de för mej är ledarskapet viktigt o jag ska kunna gå till mina hästar i vilken situations som helst

#9 Precis vad jag tycker Erika.

#9 Jag tänkte på hästarna också, mina hästar skulle inte gå på mig om jag gick in med foder men hästarna skulle med all säkerhet tjafsa och kicka mot varandra vilket jag tycker är onödigt.

#11 i en mindre flock med 2-3 hästar brukar de inte vara några problem hos mej. men i en större flock hade jag kanske inte gjort desamma.

#3 samma här , oavsett storlek på hästen eller att jag är liten och kort ;) så ska hästen kunna respektera mig ;)

Jag går hellre in hos en hingstflock än hos en stoflock faktiskt. Mina hingstar går på lösdrift och jag fodrar på spann,  men dom är såååå förstående och det räcker att man ger "stopp-tecknet" Så stannar de och håller avstånd.  Men stooooo ja jag är ingen sto människa, men någon nämnde att ett sto vände vackra sidan till i hagen…och ungefär den erfarenheten har jag ochså.

Men  händer det att dommare dra ner poäng pga hingstighet? (Så vidare inte någon blir skadad såklart.)

#14. Nu blandar du nog ihop begreppen.

Hingstkaraktären sitter inte i hur hästen uppför sig utan i dess utstrålning. Men en hingst som inte visas upp på ett fördelaktigt sätt är sällan till sin fördel och det i sin tur kan dra ner poängen.

Jag menade att om hingsten  ÄR hingstig så kan man få avslag på tex premiering om domaren har svårARE för att kolla bett eller knä. (pga att hingsten inte står still) Har man en hingst med mycket blod så har man. Huvudsaken är väl att en full utvärdering av bett och knä blev gjord.

Jag tycker att hingstar visst ska få vara "hingstiga", det vill säga, de ska få titta på andra hästar, prata lite tyst och vara allmänt uppmärksamma så som hingstar normalt är. Men de ska inte bete sig illa! Att mumla lite är en sak, men att skrika, gnägga hysteriskt och "hingsta upp sig" är inte acceptabelt.

Min hingst var ett lamm hemma, gick då och då i flock med antingen flera ston eller andra hingstar och valacker och det var aldrig några problem. Han tittade på och pratade (mumlade) med hästarna hemma i stallet och hästar som reds förbi gården, men han var aldrig dum, inte i stallgången heller eller om man körde honom i grupp.

På tävling däremot…  Då blev han som förbytt och skrek, "sprätte" omkring sig och betedde sig allmänt mysko. (Som en ouppfostrad hingst, trots att han var hur fostrad som helst egentligen.) Jag fick aldrig någon direkt rätsida på det, för det hjälpte inte att tillrättavisa honom, vilket jag provade flera metoder på. Han ville ha andra hästar minst 3-4 meter ifrån sig, då kunde han stå still och vara snäll. Men kom de närmre, som hästar ofta gör på trånga tävlingsplatser, då blev han helt knasig. Men så kunde man komma hem och släppa in honom i flocken och allt var frid och fröjd trots att han hade 10 hästar tätt inpå sig.  Lyckligtvis var han aldrig dum eller jobbig inne på tävlingsbanan, bara precis utanför.

#17 Det kan man ju leva med. Han hade säkert inte varit hälften så rolig om han hade stått som en hösäck. Me like…  när de har lite "blod". hehe

Men kan en person avgöra vad som är oacceptabelt beteende som aldrig har träffat din pålle innan.

Ponnyn ska ju självklart inte vara någon fara för allmänheten. Men man måste ha ett visst handlag med hingstar. Man kan ju inte förvänta sej att alla hingstar är lugna barnponnier. Helst inte om dom är 3år och premieras tex

#18 Vad är "lite blod" när det gäller shettisar?

 Lite mer av allt. Shetland är väl ochså en hästras som kan  ha lite mer hett tempament. Precis som vilken annan hästras. Det är väldig skillnad på skånska begrepp och 08-språk verkar det som.  Så det var ju bra du fråga! Men jag försöker fatta mej kort i inläggen. Så alla som inte förstod så är det så här.

#20 Det är inga problem med skånska eller andra dialekter (är dessutom halvskåning ). Jag vet mycket väl vad en häst "med mycket blod är" men normalt så säger man så när en häst har mycket ädelt blod i sig, t ex inslag av arab eller fullblod. Har aldrig hört att man säger så om shettisar.

#21  ja men då var det ju bra at vi redde ut det. Låter det bättre med hett blod?

#17 Tyckte du att det var jobbigt med honom eller du tycker att det har gynnat din tävlingskarriär? Personligen gillar jag shettisar som inte dra benen efter sej. Finns inget värre om man får sitta och mana på hela tiden. Pigga och aktiva är min smak.

#22 Jag trivdes ypperligt med honom, men vissa dagar var han ju värre än vanligt och skrek och sprätte mest hela tiden. (På trånga tävlingsplatser, typ hingstpremiering och dylikt, där han inte fick "vara ifred" så som han behövde.) Sånt tär lite på tålamodet, men återigen så var han en pärla inne på banan så det störde aldrig vår "karriär". Däremot var han alltid ett sömnpiller i dressyrkörningen, så där skördade vi inga direkta framgångar. (Men vi kom aldrig sist heller, sådeså! *stolt*)

Jag förstår precis vad du menar med "lite blod", vilket inte alls betyder att du eftersöker ädlare raser utan att du söker en ponny som är "vaken" och "med". (Eller hur?) Jag är likadan, jag vill inte riktigt ha en ponny som gör precis allt jag ber om hela tiden och som aldrig säger flasklock om någonting, på ett maskinliknande sätt. Hellre lite "nerv" och "go", lite egen vilja och ett hetare temperament. Såna hästar (oavsett ras) är inte alltid så lätthanterliga, men därmed inte sagt att de är direkt svåra heller. De bara kräver lite "handlag", helt enkelt. Passar man inte ihop med en sån häst så bör man inte skaffa en sån, kort sagt, vilket funkar precis likadant åt motsatt håll; passar man inte med en häst som gör allt man ber om hela tiden så bör man inte skaffa en sån heller. Jag passar med den förstnämnda typen av hästar och det kanske inte kommer som någon överraskning att min "storhäst" är ett engelskt fullblod.  Efter 12 år inom galoppsporten så "kräver" jag lite mer temperament, jag bara är sån. Inget fel på andra hästar, men de passar inte mig lika bra, helt enkelt. Det fina med shettisar är att de kommer i "alla typer" av temperament!

De tär klart att en hingst är en hingst (även om det är en shetlandsponny) med allt vad det innebär. Även om hingsten i fråga är väluppfostrad betyder inte det att hormonerna försvinner… Det är ju just dessa som spökar när hingsten kommer till nya platser med nya hästar. Jag har varit skötare till Szkopul (929) som också är enormt väluppfostrad, men som ibland blev helt okontaktbar ute på tävlingsplatser. Sedan är de ju individer, vissa hingstar är säkert lugnare på nya platser medan andra är "jobbigare".

#23 Precis min mening ochså!

#24 Precis! Tyvärr är det inte alla som förstår eller vill förstå det utan genast börjar snacka skit. Jag har fått höra mer än en gång att min hingst hade lynnesfel och att han borde kastreras - baserat på hur han betedde sig på någon tävlingsplats någon gång och personen/personerna som spred ryktet om hans "lynnesfel" hade troligen inte sett honom någon annanstans. Väldigt intressant…

Jag anser inte att en häst som "flippar ur" på nya platser måste ha nåt fel någonstans, särskilt inte om det är en hingst. Men det är också skillnad på vem som håller i grimskaftet. Vissa hästar, oavsett kön, beter sig mysko för att ägaren är osäker och omedvetet tillåter det. Mitt fullblod är ett typexempel på dålig uppfostran och folk kliver gärna åt sidan när hon går emot dem, istället för tvärt om. Med mig gör hon inga såna dumheter för att hon vet att jag inte flyttar på mig, men tidigare ägare gjorde det så hon tror väl att man får kliva rakt över människor. Särskilt på nya platser där det är lite hetsig stämning och stressigt.

Jag tycker som #17

Jag accepterar ett visst hingstbeteende, men säkerheten först och främst. De får INTE trycka bogen mot mig/ dra iväg i grimskaftet/ vända fel sida mot mig i hagen/ slå med benen eller resa sig när jag håller i dem/ skrubba huvudet mot mig eller liknande mm. Detta gäller alla hästar jag hanterar.

Den värsta hittills var ett dräktigt sto(!) som blev förbannad när jag ledde henne jämte en hingsthage så utan att bry sig om att jag hängde i grimman för kung och fosterland som en vante stack hon i trav till hingsten och skulle ha ihjäl honom. Hennes ägare fick komma till undsättning och vi fick vara två för att få henne därifrån.

Stoet är 98cm högt… Tur inte detta hände på en premiering.

#26 absolut är det helt och hållet den som håller i grimskaftet som genererar vibbar. Det kallas i mina ögon en smart hingst.  Man ser vissa med kort grimskaft och ett krampaktigt grepp och hingsten är nervig och spänd. Men sen kan man se en annan med lösare grimskaft och som är på sin vakt men slappnar av, då är ochså  hingsten "lugnare". Man överför så himla mycket till hästen. Och…ska man hantera hingstar dagligen så måste man vara avslappnad.

#27 ja dom kan dom där stona hehe

jag har blivit sparkad i magen och skadat mej rätt allvarligt, sparkad i huvudet,och blivit avkastad… endast av sto!

därför har jag inte mycket fint och säga heller.

 jag är ingen stomänninska! hihi