Tja all avel mellan besläktade individer är ju inavel, så på så sätt är ju linjeavel=inavel. En orsak till att välja inavel/linjeavel är ju att man vill få djur som är mer homogena.

Men hur kan man med gott samvete ingå en homogen avel då? Vill man inte behålla aveln sund?

Linjeavel har ju "alltid" använts för att få djur som är lika varandra (homogena) och det är väl ett skäl. Man vill helt enkelt ta till vara/öka chanserna för att få de bra generna som ger ett framgångsrikt djur, oavsett om det är i utställningsringen eller på en tävlingsbana.

#2 Varför skulle avlen bli osund för att man linjeavlar? Anledningen till att man linjeavlar är ju för att bibehålla de goda egenskaperna som man linjeavlar på.

Inavel för mej är hingst med sin moder eller med sin dotter eller helsyster, allt annat är linjeavel. Och det är inte många som använder dessa kombinationer.

#4 där håller jag inte med.

"allt annat är linjeavel"… Linjeavel för mig, är välplanerat och man gör det för att få ut ngt av det. Man använder det för att få fram de bra egenskaperna. Så ALLT annat är inte linjeaavel.

En hingst som betäcker sin dotterdotter utan några som helst mål eller anledning är lika mycket inavel i mina ögon.

Inom SWB är det väl var 3e eller 4e led man får avla i för att det ska få kallas linjeavel.

#3 &#4

Men vad händer med individen i sig då? Sjukdomar som förs vidare,genetiska fel etc… Kollar man upp sådant eller man går helt på utseende och mentaliteten? "Linjeavel" i längden vad kan det orsaka?

Varför skriva linjeavel när det i grunden är in avel oavsett hur nära släkt det är eller ej? Skulle ni själva ha samlag med en släkting på nära eller längre håll?För att behålla något som är "bra" med er själva?

#6 det är ju just det som skiljer inavel och linjeavel åt.

linjeavel är välplanerat och självfallet ska det inte linjeavlas på defekta föräldradjur. Att avla på sjukdomar eller genetiska defekter är fel oavsett om man sysslar med linjeavel eller "vanlig" avel.

Jag skulle vilja använda mina nu ettåringar som par om båda uppnår 40 p på premiering, de är kusiner dvs de har båda Jolly Roger of Marshwood som farfar. Dels för de kompletterar varandra (exteriörmässigt) samt att den stammen lämnar många fina individer..MEN jag vet att det är en chansning det dåliga kan också slå igenom..

Jag vet inte om det är helt fel eller lite rätt…??

#6 Kusingiftemål förekommer endel bland människor och är är inte så ovanligt faktiskt…jag känner ett par..deras barn är väl .hrmm.sådär..

Har ni läst repotaget om inavel/linjeavel i Ridsports Avels extra skrivet av Helana Kättström som menade på att inavel/linjeavel medför:

" När man avlar med nära släktingar ökar alltså risken för att defekter ska komma fram. Man kan räkna med att alla individer bär på defektgener och så länge man avlar med relativt obesläktat material är risken att de skall visa sig liten. Men ju närmare släkt de är, desto större är risken att sådana problem kommer fram."

Hon menar på att: " Om man är beredd att ta denna risk och tänker att avliva de defekta fölen, så kan man väl köra på? I en enstaka gren kan man kanske göra det, men man riskerar att ganska snart få bekymmer med nedsatt fertilitet."

Vad är det då för skillnad på linjeavel och inavel? Jo enligt Helena är linjeavel ett vackert ord för inavel, som används av dem som väljer denna vägen.

Kan varmt rekommendera er som inte läst artikeln….

Jag håller fullkomligt med #9.

Linjeavel (som ju är planerad inavel) förstärker både positiva och negativa saker hos de individer som korsas. Har man tur får man fram en superavkomma, har man mindre tur får man fram en sjuklig individ (mentalt eller fysiskt).

Jag vet inte hur det är inom hästaveln, men inom vissa kattraser får man endast linjeavla med tillstånd från SVERAK (katternas riksförbund).

Enligt mitt tycke ska man enbart linjeavla om det finns behov av det, exempelvis på arter som är utrotningshotade och behöver detta för att överleva.

Någon som vet var gränsen går för att det ska vara linjeavel? Dvs hur nära släkt ska hästarna vara för att det räknas som linjeavel?

jag säger varkän bu eller bä om linjeavel, är aldeles för oinsatt i det för att ge mig in i det.

Min tro och mina förhoppningar är att dom som håller på med linjeavel, vet vad dom sysslar med.

Jag undrar varför man ska linjeavla med tanke på vilket stort avelsutbud det finns… Skillnad vore om det inte fanns några avelsindivider att välja mellan.

Jag kan varmt rekomendera att man läser stamböckerna om man undrar över linje/inavel och frekvensen inom populationen.

Inavel är om man t ex betäcker modern med sin egen fader, fölet får då samma fader som morfar, eller om man betäcker två helsyskon med varandra. Detta är inavel och en styggelse.

Linjeavel är nästa steg om fölet t ex har samma morfar som farfar, man betäcker då två halvsyskon med varandra vilket också absolut måste undvikas.

Om fölet har samma tex farmors far som morfar då?

Den största delen av svensk halvblodsavel är uppbyggd på linjeavel. Och tittar man på shetland så linjeavlas det jättemycket. Jag har inget emot linjeavel och jag tycker inte man kan jämföra det med samlag med sina egna släktingar för man jämför inte djuren med människan på det viset. Jag tror inte att någon hemma sitter och funderar över vilka egenskaper de framtida barnen får om de har samlag med sin make eller pojkvän. Gör man det ska man nog söka hjälp =) Jag tror inte att man funderar över sjukdomar i släkten heller innan man skaffar barn och kanske gifter om sej för att det inte passar ihop.

Katter går inte heller jämföra för där får man ofta fel på kullen vid linjeavel och oftast är det herr katten som parar sej med sina syskon eller moder.

Jag tror att de flesta som linjeavlar tänker på för och nackdelar. Det är många finfina ston inom svensk shetlandsavel som har samma linje två gånger i sin stam och kanske även tre. Det finns linjer man inte ska avla på i dubbel uppsättning och det gäller att ta reda på vilka detta är. Jag har själv ett sto jag aldrig skulle lägga hennes farfar på eller hans söner för den delen heller för dubbelt av honom har gett krumma föl.

Funderade först på varför inte de som linjeavlar skriver här men förstår att de kanske inte vill bli påhoppade för deras val.

Jag väntar på ett föl som är linjeavlat på Almnäs Scurry. Har tittat mkt på linjeavel efter denna hingst och det har blivit jättebra individer.

Jag har en hingst som har Dulex, Trim of Marshwood och "Lotta" flera gånger i stammen och det är en av de bästa individerna jag haft på min gård.

Visst kan det hända saker om man linjeavlar men det kan det om man avlar rent också där man inte vet vilka linjer som ger krumma föl. För det finns…

Det gäller att försöka ta fram så mkt som möjligt på de man vill lägga på stoet och gå därefter. Det finns ju tom stammar som inte stämmer tots DNA så shetland är lite lurigt.

De hästar vi använder i dagen avel är så gott som alla komna från samma hingst dvs Jack 16. När man började den organiserade aveln i mitten av 1800 talet utgick man ifrån just Jack 16. Så just shetlandsrasen är ju byggd på in/linjeavel. Om man sen betänker hur det ser ut på Shetlandsörarna så förstår man att nära avel är det som alltid funnits med denna ras. Kanske är det detta som är stommen i en riktig shetlandsponny? Att vara nära avlad.

För länge sedan på shetlandsöarna var ju den naturliga selektionen självklar, de svaga eller missbildade dog. Det var de livskraftigaste individerna som överlevde. Därigenom byggdes rasen vidare av just livskraftiga friska individer. Som levde isolerade på de olika öarna och man kan ju gissa att det var en väldigt hög inavelsprocent.

Maurice Cox ( Marshwood) skriver i sin bok om att välja hingst.
"A linebreed stallion is far more likely to leave foals of one type, even though the mares he serves are not of the same type or of similar breeding". Men han påpekar också vikten av att dessa djur är friska och sunda utan ärftliga svagheter.

Att idag veta vilka som är de livskraftiga friska individerna är kanske inte lika enkelt, då den naturliga selektionen inte längre finns på samma sätt.  Som uppfödare måste man ta sitt ansvar och vara mycket kritisk till de avkommor man får. Oavsett om man väljer att linjeavla eller utavla.

#12 Ja, precis, jag tycker utbudet på shettis hingstar ökar. Importerade likaså varför då "linje" avla? Nog måste det finnas någon "utböling" som passar exteriört,färgmässigt,lynnesmässigt?

Genetiska fel tror jag inte är så framtaget ännu. Kan finnas mycket som ligger dolt och som visar sig hos avkomman. Men vem tänker på att det är genetiskt i första hand då? Man kan ju knappast gå efter vad andra avlat fram i linjeaveln, deras sto ger inte samma gener som ens eget.Det är en stor risk tycker jag man tar.Lite som att leka gud,är ni beredda att ta bort ett föl pga er egen nyfikenhet?Ärligt! Jag vill inte peka ut någon eller hoppa på men jag vill ha svar på mina frågor om varför man väljer inavel i led bakåt enbart för människans intresse. Det finns gott om hingstar som inte är närbesläktade så varför tar man då den risken?

Att obesläktade avkommor kan få fel javisst, men tänker man inte extra om man får ett defekt föl och man vet att man just medvetet  har "linje" avlat fölet??

#18 "varför man väljer inavel i led bakåt enbart för människans intresse." Hästen är väl hela den i människans intresse, inte är det för någon annans iaf…

Leka gud gör man väl inte? Åter igen ska jag spela mitt griskort… Grisar linjeavlas starkt för att få fram det bästa av de olika individerna.

Det är nog bara att acceptera att det finns dom som linjeavlar och att alla kanske inte kan förstå det samtidigt som dessa kanske inte förstår andra saker.

Så mycket linjeavel det finns på halvblodet och ändå går det himla bra och vi har mkt fint material i Sverige. Dessa människor är mkt duktiga.

Det finns flera avelshingstar på shetland som är linjeavlade, av dessa några mkt fina.

Någon som såg TV-programmet häromdagen som tog upp linjeavel inom hundraserna (speciellt i UK)?

Mycket intressant - där känslorna svallade om linjeavelns vara eller inte vara… på t.ex. Mopsarna fanns tusentals fysiska individer men av alla dessa kunde endast 50 enskilda genetiska individer urskiljas p.g.a. linjeavel! De var alltså mer genetiskt utrotningshotade än den kinesiska jättepandan!!!
Jag tror inte att någon av dessa uppfödare medvetet orsakat dagens situation för "sin favoritras" och jag tror de avlat på vad de ansett vara de bästa individerna… men faktum kvarstår att man inte vet vad som sker med raser när linjeavel skett över "längre" tid. Så länge det finns individer att utavla med är det väl OK, men vad händer om alla uppfödare börjar linjeavla?

Att jämföra grisavel (ja jag har sysslat med grisar och är utbildad inom området) med häst eller hund/kattavel är väl inte riktigt relevant? Med grisarna är ju målet att på kortast tid, med minsta möjliga kostnad, få mesta och lättstyckade slaktkropparna…. vilket vi vet sker på bekostnad av t.ex. ledkvalitet etc. Samma sak gäller ju för t.ex. kor - där man trots deras korta liv redan nu börjar se negativa effekter av matadoraveln på vissa tjurar (men visst finns det svenska tjurar som är mycket framgångsrika - även internationellt).

I ovan nämnda TV-program menade man att linjeaveln användes för att fort uppnå "framgångsrika" och homogena avkommor (samma argument som används i denna tråd)… helt enkelt för att hundägarna ville vara framgångsrika på kort sikt. Frågan som ställdes var dock vad som sker på lång sikt…. med genetiska defekter, sjukdomar, infertilitet etc.

Jag sågar inte all linjeavel - och jag erkänner villigt att det finns många linjeavlade individer som är ypperliga representanter för sin ras. Det jag undrar är - måste man för att man kan? När nu faktiskt ingen vet vad som kan poppa upp om några generationer.

För övrigt är jag genbank för ett antal utrotningshotade lantraser… och ett av syftena med att bevara dessa är uttalat att det måste finnas "gamla"/annorlunda gener kvar ifall/den dag det behövs för att rädda dagens kött/ägg/mjölkhybrider .

#20 Då kan du inte mkt om grisavel… Det gäller INTE att ta fram snabba och snabbväxande djur då det hanslar om avelsdjuren. Här får du nog läsa på lite mer. AVELSDJUREN ska vara hållbara, det är deras avkommor sedan som ska växa snabbt på minsta möjliga fodergiva. Likaså gäller ju på avelsdjuren inom koområdet. Så nu får du nog läsa på lite mer tycker jag.

# 20  Jag har sett programmet. Den typen av program som är fulla med fakta fel och endast har till uppgift att skrämma människor har inte värde i mina ögon.

Om man seriöst vill komma till rätta med olika problem med raser , avel m.m. är ett program som det absolut ingen bra väg.

#18 Visst är hästen människans intresse,men det är ju just därför jag undrar,varför "förädla,fördärva" shettis rasen genom att smula sönder(kalla det vad man vill) en individ genom linjeavel? Jag vill förstå hur folk tänker i ämnet därför frågar jag. Visst blir det en massa följd frågor men sådan är jag.För att förstå måste jag söka svar. Grisavel är jag inte insatt i och inte intresserad av.Det är just shettis rasen jag är intresserad av och inte grisar,halvblod etc…Att föra frågan till en annan art eller ras är inte relevant för mig alltså.

#23 men vem säger att man avlar sönder nåt bara för att man linjeavlar? Och sen kvittar det vilken art man linjeavlar på tycker jag och det tål att jämföras.

En liten fundering på det här är om det är mer vanligt bland hingstägare att linjeavla än bland uppfödare som inte har egen hingst ?

#25. Jag har inte egen hingst och jag kan tänka mig viss linjeavel.

Om jag ska välja hingst så ska det inte vara samma hingst på bägge sidorna. Min åsikt och den tror jag på. Sen kvittar det vilket djurslag det gäller. Så länge man kan hålla sig ifrån samma gener så är det bra. Finns så mkt sjukt som kommer fram. Vet inte men kan mkt väl tänka mig att alla lösa benbitar och annat skit kommer av inavel. Sen tycker jag att kusinavel är INAVEL det oxå.

Det är i mina ögon sjukt att blanda in samma gener igen, speciellt om man inte behöver. Avla på en indivd som man tycker är bra, jätte bra. Men sen avla in samma igen nej det tycker jag verkligen inte är bra. MEN det är min åsikt och den får jag ju ha.

Jag kan ju inte garantera att jag inte köper ett sto som har linjeavel i sig, men skulle aldrig lägga på en hingst som har samma stam från någon sida bakom sig. Gör jag det så är det ett fruktansvärt misstag från min sida.

Då måste det väl vara bättre att hitta två indivder som ger bra avkomma och sen hitta en avkomma från två andra individer och avla på det i stället.

Har som sagt ingen "kunskap2 inom området, jag har min åsikt

Konstigt att outcross-hingstarna inte används mer med tanke på alla synpunkter på in/linjeavel i denna tråd…

Outcross-hingstar? vad är det för några. De som kommer från annat land?

Lite kortfattat om "inavel", berör förvisso varmblod men kan ändå vara läsvärd:

http://www.ihbc.se/app/servlets/inavel.html

#29 Inte nödvändigtvis från andra länder men som har stammar som inte finns i Sverige/obesläktat med stomaterialet. Som bär på nytt blod helt enkelt.

#30 Intressant men lite skrämmande läsning!

#24 Jo om man kontinuerligt linjeavlar på samma individ så blir ju avkommorna sönderhackade.

Men åter igen, varför linjeavla när det finns så många obesläktade shettisar?

Jag tycker att linjeavling i tredje-fjärde ledet är ok men när det kommer till att "pappa är morfar" så knyter det sej lite i magen faktiskt. Jag har själv linjeavlat långt bak med mitt kommande föl men inte avskitligen. Jag kollar in utbudet av hingstar och väljer vad jag gillar och vad som kan komplettera mitt sto, då kollar jag stam och ibland väljer man bort, men en viss personlig acceptans finns , som jag skrev övan.

 Det är ju lite av en smaksak allt detta. Vissa uppfödare kan betäcka med morfar utan att bli illamående.  Men jag kan inte  förstå det.

Jag insatt i själva anledningen av linjeavel och vet varför osv ….men det är som sagt en smaksak tror jag!

#32 Det är väl här det gäller att kunna det man gör, dvs inte lägga på linjer på linjer om och om igen. De flesta linjeavlar ju bara nåt led och sen nytt blod på det

# 21 Efter tre års utbildning i ämnet och många års grisägande tror jag att jag har hyfsad koll ;-) Men allt beror väl på vad man lägger in i ordet "hållbar". Mina svin blev överlag 2-3 ggr äldre än de djur vi hade i traditionellt bruk på lantbruksskolan, och var fertila hela sitt liv (och med fertil menara jag att de inte bara kunde ta sig utan faktiskt få fram storra fina kullar utan att själva duka under).
Men denna tråd handlar ju inte om svin ;-))

Som jag skrev tidigare finns många fina exemplar på linjeavlade djur (oavsett ras)… men frågan kvarstår fortfarande varför man måste lijeavla - när lika fina djur kan uppnås utan att linjeavla.
Om svaret är att resultatet kommer fort/fortare - måste vi ha så bråttom?

#22 Jag har sett programmet. Den typen av program som är fulla med fakta fel och endast har till uppgift att skrämma människor har inte värde i mina ögon.

Jag undrar om du vill informera om vad det är för faktafel som presenteras i programmet? Såg det i söndags och har funderat mycket på vad som visades sedan dess.

# 36 Vi har skrivit en långt inlägg ang.TV programmet som jag inte hittar nu. Återkommer med svar.

Jag har sett filmen ganska många gånger det som upprör mig mest är att veterinären inte omedelbart går slut på hundens lidande. Jag hoppas och tror att våra svenska veterinärer skulle ha tagit ett större ansvar för hunden.

Här kommer en länk till filmen om någon är intresserad.

http://vids.myspace.com/index.cfm?fuseaction=vids.individual&videoid=44215931

#37 Ja, otroligt upprörande att veterinärerna inte avlivade dessa hundar… de som filmade dessa hundars smärta kan nte vara normalt funtade som inte omedelbart gjorde slut på hundarnas lidanden (för att inte tala om ägarnas skyldigheter!!!). Men jag förstår inte Ella # 22 vad du menar med att filmen är full av faktafel. Om bara en bråkdel är sann räcker det för mig

#35 Då vet du också att det finns avelsbesättningar och bruksbesättningar och kan sära på dom begreppen.

Tycker det är mkt bättre med dom som linjeavlar och verkligen tänkt igenom sitt val än dom som bara slänger sitt sto till en hingst för det är nära osv… Eller för de som bara tittar på utseendet på hingsten och säger den är såå snygg den tar vi.

Vet ett sto som blev betäckt av sin pappa och det var nog inte meningen för stoägaren men hingstägaren sa inget. DET tycker jag är fel. Hingstägaren ska upplysa stoägaren och denne ska också ha koll på stoets stam.

#39 "Vet ett sto som blev betäckt av sin pappa…….."

Det bevisar väl enbart att den som ägde stoet var väldigt okunnig och kanske inte borde ta föl på sitt sto.

#40 det är mkt möjligt men jag tycker att hingstähgaren är snäppet värre som inte kollar stoets stam innan den betäcks.

#41 Jag kan inte tycka att det ansvaret ligger på hingsthållaren, möjligtvis ifall stoägaren frågat. Men vad är tanken bakom den betäckningen kan man ju undra. Hingsthållaren kanske inte reflekterade över om det var linjeavel eller inte, det är ju stoägaren som är uppfödaren.

#´42 Som hingsthållare tycker jag man har ett visst ansvar, jag skulle iaf inte tagit emot stoet. Hon sa att hon inte ens tittat på stammen då jag vet vem det är.

tycker nog att det största ansvaret ligger på stoägaren i just det fallet.

Vet man inte vem som är far till sin egen ponny, ska man inte betäcka den alls. Då fanns det ju ingen som helst tanke eller planering bakom den betäckningen.

#44 Såna människor har jag blivit kontaktad av flera gånger. De har ibland inte haft stam alls på sina ston, och ibland har de varit extremt närbesläktade med min hingst. Man börjar ju undra lite vad de har för avelsmål… Alla har ju ett mål, men inte alltid så genomtänkt! Att bara ta föl för att föl är söta är enligt mig ett väldigt kortsiktigt mål, men uppenbarligen är det många som resonerar så.

#45 så är det inom många djurraser ju och det är ett problem som aldrig kommer att försvinna. Du har ju gjort helt rätt i den frågan.

Vi får göra vårt bästa som seriösa uppfödare, och försöka göra det mer attraktivt att äga en stammad shetland. Det är mycket som hänger ihop i hela shetlandsvärlden, och som kan förbättras genom oss.

#17 Bra skrivet och intressant läsning.

Jag linjeavla på ett sto här hemma Slättens Corint som har betäckts med Slättens Madgic II men jag linjeavlar på *sto sidan då och inte hingst sidan*  Då Dalsgårds Marielle (elit) är Madgics mamma och Corints mormor och på avkommorna hamnar Marielle  då i 2:a och 3:e led.

Den här kombintionen har ju blivit väldigt bra då hon har fått 2 st ston där tex Carisma blev året föl oavsett ras och diplomsto, Magica de Hex fick även hon guld som föl och har i år som 3 åring blivit visad med 40 och 41 poäng. Sen är Coritn fått 2 st hingstar där Slättens Blixten fick 40 poäng som föl och Slättens Doc Hudson fick 41 poäng.

Alla avkommorna rör sig genom hela kroppen och är trevliga individer med bra ben osv .

De har blivit precis så bra som jag har trott och då jag vill alva på sto stammen från vårat *modersto* .

Sen ev kan jag även tänka mig att betäcka Corint med Slättens Bethoven som då är efter Madgic och lite annan stam på hans moder sida, det kommer nog inte att ske i år då jag ska betäcka 2 el 3 andra shettis ston först.

#19

Det är nog bara att acceptera att det finns dom som linjeavlar och att alla kanske inte kan förstå det samtidigt som dessa kanske inte förstår andra saker.

Ursäkta, men vad menar du med detta? Att det som inte linjeavlar är korkade?

Så mycket linjeavel det finns på halvblodet och ändå går det himla bra och vi har mkt fint material i Sverige. Dessa människor är mkt duktiga.

Bara för att det finns linjeavel på halvblod betyder inte att det är rätt…

#45 jisses, jag trodde stoägare hade åtminstonne koll på stammen inan betäcking. Men, men…

Avel på 1:a 2:a eller 3:e led känns för nära för mig. 4:e led? Ja kanske om jag var mer insatt i linjeavel. För tillfället har jag inte alls dem kunskapen om linjeavel så att jag tänker fundera på saken.

#49 Förvånansvärt få verkar ens ha funderat över den detaljen! De ser väl en snygg hingst och tänker "den vill jag betäcka med" och sen ringer de. (Nej, alla har inte dålig koll, men tyvärr rätt många verkar det som.)