De var när jag såg flockarna med shetlandsponnyer på Jäboruder. Då vart jag fast vid rasen. Saknar inte alls de stora hästarna.

när jag fick höra om en shettis som skulle tas bort för hon hittade ingen som ville köpa den.

red min första shettis som 1-åring o fastnade redan då;-)

skämt o sidor.Min första skötarhäst var på samma shettis senare i livet o föll för honom fullständigt. När han avlivades så ville jag inte vara utan shettis igen..

Som sällskap tänkte jag låna en ett tag -97…Men hon var så misskött så jag släpte henne inte tillbaks utan köpte henne.Sen så har det alltid funnits en shettis på gården. Och nu bara shettisar sen i höstas.

Jag har väl träffat på shettisar ett flertal gånger under årens lopp och många gånger tänkt tanken på att köpa en egen. Den utlösande faktorn när den första till sist hamnade hos mig var ett behov av en sällskapshäst - en ettårshingst inköptes 1991. Sen dess har det blivit några fler…

För ett par år sen skulle jag ABSOLUT INTE ha shettis.. Sofsan bor ju här i byn och visst va hennes shettisar söta men NEJ absolut inte.

Men så för lite mer än 1 år sen tog vi beslutet att sälja bort varmblodet då jag inte orkade med två stora hästar. Så tanken blev då en shettis som sällskap som då givetvis skulle köras in..

Den 14 april -08 kom då Pia hem till oss med Joystick Diablo i transporten. I ärlighetens namn hade vi aldrig träffat honom innan bara sett bilder och pratat med Pia.

Ur transporten klev då världens sötaste lilla kille. Tack och lov så blev våran Krutrök lika förtjust i Joystick som vi 2 benta..

Nu har jag då totalt drabbats av shettis sjukan. Så nu är Krutrök ute på annons och ja.. de blir en shettis kille till hit.

Anna-Carin

Jag fick mitt sto och hennes lille pojk av svärfar för elva år sen som sällskap till min store häst. stoet är nu 26 år och vallacken är ju då elva. Har haft och har kul med de. Nu när tösen vuxit ur honom är det jag som istället kör. Han älskar det, stoet är numer pensionär…

såg nåt lurit under pannluggen som de flesta shettisar har och då var jag fast.

Okej jag som så gärna vill ha en shetlandsponny:D

Det var egentligen inte jag , utan det var ponnyn helt och hållet! ;-) 

Köpte vår  första shetland till mina barn och han är det mest charmiga och vackraste jag har sett.  Deras sätt, och livsglädje är helt annorlunda jämnfört med andra raser.

Det ena ledde till det andra och fler små liv kom till gården!

Sökte en sällskaps ponny till min tinker som jag kunde köra och köpte Hedda. Blev fast o sålde tinkern o köpte fler ponnys istället.

Mamma köpte en sällskapsponny till sina halvblod, när jag var fyra år började jag rida på den. När jag var för stor för att rida shettis köpte vi Epus som framtida körponny, tanken var att han skulle gå i par med en av våra valacker men när han blev godkänd för avel fick det en annan riktning och sen har det bara rullat på.

När jag var fem år så var vi på Östertorps stuteri, när vi kom hem sa jag "Äh, mamma vi säljer Maracas och köper en fettis!" fast jag fick vänta i femton år innan jag fick som jag ville :P

När jag sålde mitt sto fullblodssto Skye i januari 2008. Så tittade jag på ponnyer allmänt till avel och hittade då Fridhems Kim och föll pladask.

Frida har ju sedan tidigare shetland och jag ringde och rådfrågade henne, nu är jag fast och har 4 ston och två avelshingstar hemma :D kommer ett till sto senare i vår :)

På bilden är Kim :)

Jag har helt enkelt aldrig vuxit ur den "shettis-åldern" dom flesta små tjejer har på ridskolan, så när jag skulle få min första häst föll valet självklart på en shetlandsponny!

Jag ville ha en som sällskap coh köpte Fia för 1,5 år sedan sen så vill jag ha en ponny som mina vänners barn kan komma hit och rida på. Plus att tittar man in i deras kloka blick är man såld. Har man en så är det lätt att vilja ha fler. de är så fruktasnvärt speciella dessa små. Bara älskar dem.

Hade jag kunnat lämnat min welsh så hade det kommit ett litet sto till, men tyvärr hittar jag inte rätt hem till henne så hon blir kvar.

Drömmen är en liten flock och deras egen hingst….

Jag brukar säga att pengarna inte räckte längre då jag avlivade min arab.  =)

Det var när jag insåg att jag inte ville rida längre utan köra på heltid. Då bestämde jag mig för shettisen då jag tycker att de är väldigt trevliga individer. Å smidiga är dom ju med.

Vill inte ha typ et halvblod och köra med. Shettis är roligare och det blir lite mer bus då. Tåliga är dom också. Så helt klart shettis!

När vi flyttade till gården hade grannen sin D-ponny stod i stallet, och de i sin tur hade en shettis på foder. När de sålde D-ponnyn skulle shettisen tillbaks, men vi hade fäst oss så vid den att vi köpte loss henne istället. Och sen fick hon en kompis..Och en till..Och en till osv.
Det var underbara Källbergets Florina som vi köpte som första shettis.