Vad väger tyngst - egen eller stammens storlek?
Jag håller mig ju (än så länge ;-) till minshettisar. Och storleken har ju faktiskt betydelse hos dessa…
Men det är inte ovanligt att man ser minisar med standardföräldrar, och "minisar" på 87-90cm men med en stam där alla varit under 86 (kanske t.o.m pyttar under 80cm).
Om jag säkert vill hålla min avel under den magiska gränsen på 86cm - vad vågar jag satsa på? Ja förutom ponny som både har minimått och ministam så klart ;-))
Rent spontant känner jag själv (men jag kanske har fel) att en ponny som själv blivit någon cm för stor, men som har gedigen ministam bakom sig är säkrare än ett "undantag" som själv blivit mini men som kanske t.o.m. har maxat nära bakom sig. Tänker jag rätt eller tokigt?
Tyck till!!
Vi lever alla under samma himmel, men vi har inte alla samma horisont.
Må väl,
Maria

Tänker nog som du..utan att ha begrundat saken. Hellre ren ministam med att undantag som blir överhöjdare än en standard som "råkat" bli mini. Har aldrig riktigt funderat då jagsjälv inte funderat över att blanda in standard i mini. Skulle vara ett exeptionellt bra sto om jag skulle mixa. 

Intressant frågeställning! Ser med spänning fram emot vad miniuppfödarna kommer svara.
Jag föder inte upp mini - mitt enda försök resulterade i en "överhöjdare" på drygt 90 cm. Lite beroende på vad man lägger i uttrycket "ren ministam" (hur många generationer ska det vara för att vara ministam?), så kan man nog säga att fadern var maxad mini med ministam medan modern var maxad mini e."övervuxen" mini u.ministo med standardstam. Nu var mankhöjden på avkomman aldrig viktig för mej, hade den varit det skulle jag ha provat en mindre hingst som lämnat litet.
Hursom, tittar man på hur miniaveln började så parades små individer med varandra. Någon "ministam" fanns ju inte då. En av de trevligaste minihingstar jag sett har en standardmor med mycket Wells bakom sej. Jag skulle därför inte vara rädd för att prova små ponnyer med standardstam i miniavel, men tänka på vad de kombineras med.
Jag kan kanske tycka att det finns en del mini som är väldigt fina små hästar, men som tappat i shetlandstyp… Att sedan höra en del domare bedöma minityp och t o m lite nedsättande säga om mini att de inte ser ut som mini utan som en liten standard, då blir jag fundersam - det finns ju ingen särskild rastyp för mini. Då kan jag undra om mankhöjden som prioritering kan komma att ändra minishetland till en mer "hästbetonad" typ?
Det optimala måste ju vara om man på exempelvis bild inte kan avgöra om det är en mini eller standard man ser? Eller att en minishetland som "växer över", behåller sin typpoäng (och inte ser ut som en övervuxen mini).
Men nu halkade jag in på ett sidospår…
#2 Håller helt med om typen :-) Som det är nu ser man oftast direkt om en ponny är mini eller ej vilket jag tycker är lite synd. De är ju i första hand shettisar - sedan mini, liten och standard! Minisar ska vara små shettisar, inte amerikanska miniatyrer….
Med gedigen minstam menar jag flera genarationers minisar, helst "så långt man kan se".
Vi lever alla under samma himmel, men vi har inte alla samma horisont.
Må väl,
Maria

#0 Tycker du tänker helt rätt