Håller med dig, tycker att det är jättetråkigt.
Marknaden är ju ganska mörk för unghingstar, speciellt när dom är svarta eller fuxar. Färgade hästar går väl ff att få bra betalt för -iaf min erfarenhet. Jag vet inte men gissar att man vill ha så många stoföl som möjligt och därför betäcker friskt. Hingstfölen slumpas sedan bort efter som att dom inte har ngt värde då…
Jag känner inte så vill jag bara påpeka.
Tråkigt är det iallafall!

Så var vi där igen!

#0 ja, och om de inte blir sålda så slaktas de.

Vissa tänker mer på kvantitet än på kvalitet. Sen har man som ursäkt att man minsann fått fram någon godkänd hingst också.

På bekostnad av hur många slaktade resp. dumpade då kan man undra?

Bra och sann tanke. Känns som om att shettisen men andra mindre ponnier är mest drabbade.
Jag som vill börja med avel, tar åt mig alla åsikter och lite till, för att kunna ge mina blivande små busfrön den bästa starten de kan tänkas få.

Verkar inte vara lätt om vi säger så!

Visst är det så , men samtidigt tror jag det finns inom alla raser mer eller mindre..

Titta på alla travare, iof får dom ju oftast en chans o komma till start men håller/räcker dom inte o inte säljs fort så blir det en kula i skallen direkt.

Men visst är det tvetydligt..Jag gillar ju inte detta tillvägagångsätt alls och hoppas att jag aldrig hamnar i den kategorin…

#4 Ja, det är också jättetråkigt.

Där handlar det alldeles för mycket om pengar. Inte mycket till känsla för djuren där inte.

Risken/chansen att resultat av betäckning blir en hingst föreligger ju alltid. Kanske måste vi som betäcker våra ston bli bättre på att planera framtiden för våra avkommor….

Själv nedkom vårt sto med ett hingstföl (2008) som jag redan från början hade bestämt att vi skulle behålla, oavsett kön. Tanken att behålla honom som hingst har aldrig funnits då jag varken har kunskap eller möjlighet att hålla hingst. Vår kille kastrerades som 1 åring och lever nu sitt liv som en mycket trevlig valack!!

#6 Låter som mycket bra planering tycker jag.

Nu avlar ju många för att sälja sina avkommor, men som sagt, det kan ju faktiskt bli hingstföl och då får man planera efter det.

Har försökt att ta upp ämnet i omgångar tidigare, men det verkar som ingen är ens villig att diskutera detta.

När vi planerar avkommor och vilken hingst vi betäcker med, är det alltid med tanke på att få fram en hingst som håller hela vägen. Blir det sen ett sto är det en bonus.

Att unghingstar säljs med så kallat "hingstkontrakt", en summa ytterligare OM den skulle bli godkänd för avel, har jag inget emot.  Det kan vara ett bra alternativ både för säljare och köpare, om man som uppfödare inte har möjlighet att matcha en hingst , och en köpare som kan och vill dyker upp.

Det finns ju de som slaktar sina unghingstar om de inte håller måttet också. Kan väl tyckas hemskt, men de bidrar åtminstone inte till att dra ner priserna.

Hur som behövs ett större ansvar för rasen av de som betäcker sina ston, och av hingstägare/hållare som upplåter sin hingst.

#8 Jag håller med dig i det mesta du skriver.

MEN… jag skulle själv aldrig köpa en hingst med hingstkontrakt. Vill inte uppfödaren själv göra "jobbet" ska han/hon heller inte ha något för det.

#0 Jag kan bara instämma , det är många som kan gå ut med pekpinnar men inte gör så själva om man säger så.

Tycker också det är tråkigt att läsa och vad jag kan också tycka är tråkigt när det står att säljs pga platsbrist hm men sen köper ´man in 2 till eller måste bort pga upphörande och sen ser man att de köpt in annat , jag gillar inte att man skyller på annat hela tiden , bättre stå för att man vill *bli* av med dem ;)

Självklart vill jag också få sålt mina men jag vill inte sälja dem för 1000-3000 kr tex , då får de hellre gå kvar hos mig .

Jag har fått höra ibland när man begär lite mer än övriga för sina hingstar/valacker att de får du behålla resten av livet , ja det kan ta lite längre tid att få dem sålda , men har man tålamod så kommer rätt köpare och de är sålda för det priset man begär :D 

Nu får jag väl på huvudet , men jag skulle hellre slakta en häst än att *skänka* bort den , för då vet jag i alla fall vart den är om man säger så.

Däremot skulle jag kunna tänka mig att låna ut en speciell häst på livstids kontrakt mot att de står för försäkringen och skulle de sen inte vilja ha kvar hästen att den får komma hem igen, men det är ju med sådana som man aldrig skulle kunna tänka sig att sälja och bara till någon som man vet tar hand om ens häst toppen bra :D

Jag måste erkänna att jag inte fattar detta med hingstkontrakt…

alt 1 Jag har en hingstunge jag verkligen tror på - den behåler jag tillsvidare. Om denna längs med vägen inte visar sig hålla måttet kastreras denna.

alt 2 Jag har en hingstunge jag verkligen tror på, men kan av någon anledning inte behålla denna - jag säljer den som lovande hingstämne och trycker på att jag faktiskt tror denna kan gå hela vägen. Säljer då givetvis företrädesvis till den som vill visa fram hingsten. Om jag nu tror så mycket på denna unge… varför skulle jag sänka priset?

alt 3 jag har en trevlig hingstunge, men som jag inte tror kommer att räcka till som hingst. Denna kastrerar jag och säljer som valack.

Om någon annan lägger ned tid, engagemang och pengar på en av mina uppfödningar så denna går igenom som hingst är jag tacksam… jag vill väl inte ha mera pengar?

Olika priser före och efter en premiering är ju en annan femma - t.ex. köp nu för X kronor, om du väntar till efter premieringen och han går igenom är priset Y kronor.

Sen kanske det låter hemskt, men jag tycker det är synd att det inte finns bättre förutsättningar för hästslakt i Sverige. Hur många vandringspokaler hade inte kunnat undvikas om hästen slaktats istället för att skänkas bort?
Så fram för bättre priser på häst, både till liv och slakt!

# 10

Tänk om alla skulle "låna " ut sina avkommor. Hur skulle man då kunna sälja en endaste en. Jag menar det är ju det samma som att skänka bort dom, eller hur ??

#11 Jag tycker du slår huvudet på spiken!
Om vi åt mer hästkött i Sverige skulle många hästar slippa att transporteras Europa runt för att hamna på Sicilien och bli salamikorv som sen kommer tillbaka till Sverige för att konsumeras.

Att betala 5-6 tusen för att ens häst ska få sluta sina dagar är helt horribelt!
Nu kan man inte ens lämna dem på Kolmården…

Nej, bättre slaktpriser-slakta i Sverige-konsumera i Sverige!

#10 Kan bara instämma i allt du skriver.

Men kan även konstatera att det är upp till var och en hur man väljer att göra. De som dumpar priseran på unghingstar eller slaktar ut, de syns ju ganska snabbt vilka det är. Även om de själva tycks tro att det går andra förbi.

En konstig dubbelmoral råder, unghingstar skall inte säljas, de skall slaktas för att inte bli vandringspokaler, däremot ston kan man utan samvetskval säja och låta dessa bli vandringspokaler. Vari ligger skillnaden?

Andra skriver snyftannonser om sjukdomar platsbrist etc och får sålt en drös, för att några veckor senare meddela att nu har ett tillfälle de inte kan motså dykt upp och nya hästar inhandlas. Detta verkar hos vissa kunna upprepas hur många gånger som helst. Hur kan man tro att man är trovärdig efter ett sådant agerande?

Jag har inga problem med att folk slakta eller säljer sina hästar, det är upp till dem. Även om jag själv inte skulle välja slakt i första hand för en frisk individ jag tror mig kunna erbjuda ett gott liv.Det jag har problem med är de personer som inte står för de de gör och försöker få sanningen se annorlunda ut än den är.

Unghingstar som kanske inte är hingstämnen men är friska och bra individer i övrigt, kanske skulle vara värda att få kastreras och säljas som valack istället för att slumpa priset eller slakta?
Nu vet jag inte riktigt vad en stående kastrering kostar på unghingst.. men det är en tanke iaf!

#15 Det är en jättebra tanke men dessa personer vill oftast inte bekosta en kastrering och det är inte så mycket lättare att sälja en ung valack - om de inte är inridna/inkörda, då är läget ett helt annat.

En stående kastrering kostar 1500 kr och uppåt. Jag har fått betala ca 2000 kr i Stockholms-trakten.

#13 Jag håller med dej fullständigt! 

Var på slakteriet i går med två och det är inget roligt alls men man har ett ansvar. Och att skänka bort eller sälja billigt när de blir gamla för att slippa ta ansvaret, det finns inte i min värld.

Och egentligen skulle det rent avelsmässigt gynnas om fler selekterade sin avel genom att faktiskt ta bort de avkommor som man anser inte håller måttet eller är sunda djur. Som det är nu så säljer man fånghästar billigt likaså de med exem som får leva och lida i oändlighet medan någon "djurvän" experimenterar på alla tänkbara och otänkbara vis för att hålla problemen borta utan tanke kanske på om det faktiskt också berövar djuret sin livsglädje och livskvalité på köpet. 

Därmed inte sagt att jag på något sätt är hårdhudad och okänslig, men jag har sett djur som redan har dött i blicken och då har det gått för långt. Det vill jag inte se på mina djur bara för att jag inte kan ta mitt ansvar. Då är det dax att börja med leksakshästar istället!

# 14.

Hur som tycker i allafall jag att det ärlighet som gäller i alla lägen. 

 Avlar man för att skänka bort sina avkommor kan man lika gärna låta bli. Det gagnar inte rasen.

#12 Läs hela:  jag skrev EN speciell häst som jag inte skulle kunna tänka mig att sälja , nej för där har  jag kontrollen att H*N inte vandrar runt utan kommer tillbaka till mig om de inte vill ha kvar den..

#14 Instämmer med dig :)

#17 Bra skrivet av dig också :D

Detta är ett intressant ämne som jag tror engagerar många, på många olika sätt.
Har de senaste åren märkt att många uppfödare verkar väldigt rastlösa när det kommer till valet av avelsdjur. Ponnyer köps in, ofta med förevändningen att de "passar utmärkt i köparens avelsplaner". Ett halvår senare är samma ponny ("som aldrig skulle lämna gården") till salu. En ny ponny köps in och sen är det samma visa med den.

Hur ska dessa individer få en chans att visa vad de går för i avelsboxen? Kan en uppfödares avelsplaner verkligen ändras så snabbt? Hur genomtänkt var i så fall den avelsplanen?
Givetvis kan det finnas många anledningar till att man vill sälja en viss individ, men när mönstret upprepas gång på gång kan man undra.

Har dagens uppfödare missat att all avel med djur är ett långsiktigt och tålamodsprövande åtagande?

Jag upplever inte att detta "hästhandlande" förekommer så frekvent inom andra raser, har shetlandsponnyn blivit en "slit och släng" ras?

Om inte uppfödarna själva kan hålla sin ras och sina ponnyer högt, kan man då förvänta sig att andra ska göra det?

Självklart har jag inget emot om sjuka eller gamla djur slaktas eller avlivas. Tvärtom, ett djur ska absolut inte behöva lida.
Däremot har jag lite svårt att se slakt som en naturlig del av selekteringen av friska individer. Hur ofta ser man inte, eller hör talas om, att unghingstar slaktas när dom inte håller måttet som avelsdjur? Ofta verkar det vara dom två alternativen som finns för en unghingst, avelshingst eller döden.
Många gånger har inte ens dessa unga hingstar varit ute till salu, utan det är lättare att köra dem till slakt direkt.

Självklart bestämmer var och en över vad de vill göra med sina djur, men har man inte ett ansvar som uppfödare? Är inte vår ras värd mer än så?

# 19

Jag läste hela och ser vad du skriver. Men tänk om alla som tar föl har en sådan häst eller flera.

 Jag tycker att förfarandet är helt ok. men visst blir det som att skänka bort dom. Eller ?  Var det inte priset/värdet  på pållarna vi diskuterade.

Jag skrev också att hingstkontrakt kan vara ok. Däremot har vi aldrig köpt på så vis, egentligen inte sålt så heller.

Själv har jag sålt mina unghingstar utan sådant kontrakt, har varit glad om de har visats.  En del har vi visat själva. De som inte håller måttet kastreras innan försäljning.

En har vi sålt med förbehåll om mera betalt, men då var han redan anmälld till premiering (3 år ) och lämnade gården sex veckor innan.

#21 Jo men så många blir det inte *ler*..

Jag kan hålla med om att slakt många gånger är bättre, än att sälja hästen för en "symbolisk summa", men jag tycker fortfarande att det är uppfödarens fulla ansvar att se till att man har plats/ekonomi för de hästar man föder upp.

Självklart kan ju sådant ske över en dag att ekonomin blir plötsligt drabbad och väljer man slakteriet 1 gång, så visst, men dom som gör det år efter år? Det är brist i planeringen.

#10 Håller med dig där att man kan låna ut en pålle,som man tänkt ta tillbaka igen.

Önskar jag själv gjort det med en valack som jag efter mkt velande sålde,då de nya ägarna hade tänkt ha han kvar väldigt länge,och jag hade tänkt köpa tillbaka han igen när han blivit gammal..

Nu blev det inte så utan efter ett år skulle han säljas igen,med påföljden att jag tog tillbaka honom.det blir ju krångel ägarbyte igen,byta försäkring mm.

Mina unghingstar tänker jag se om det blir ngt att visa,blir det inte så kommer de att kastreras,nån kommer säljas då som valack,för att kanske sedan ha ngt nytt "ämne" att jobba med.Kanske det i slutändan blir bara valacker hos mig,det får framtiden utvisa.

Sen tycker jag det är upp till var och en hur man gör,det är ju lätt att "tycka" att andra gör rätt elr fel..

Jag hör ju till då till dom som köpte unghingst på hingstkontrakt

# 20 Håller med i varje ord.

 Valet att köpa eller sälja på hingstkontrakt är väl inte fel så långe båda parter vet vad som gäller.

Själv skulle jag aldrig köpa en hingst på hingstkontrakt, jag vet hur otroligt mycket tid och engagemang vi lägger vi har lagt ner på våra hingstar. Idag finns massor av fina unghingstar efter spännande linjer utan hingstkontrakt tillsalu för nästan ingenting.

Det har ju tillkommit en ny erfarenhet vad det gäller hästköp i vår, jag skulle aldrig köpa en pålle utan att den var härstamningsverifierad.  Jag antar att ni som har köpt hingstar på kontrakt har fått med ett  med hår från mamman.