Det låter rätt mycket tycker jag. Men å andra sidan är det rätt långt bak. Beror ju också på vem det är. En del vet man ju har fungerat mycket bra att linjeavla på. Det finns ju andra som kanske inte är så lämpligt att göra det på.
När jag födde upp Holsteiner så vet jag att man i tyskland pratade om betydelsen av 3:dje och 4:de generationen, at den fortfarande var stark.
Så ett exakt svar på din fråga är svårt at ge. Jag tror att går man så långt tillbaka som till 6.7 el 8 generationen så är det enormt mycket samma hingstar i många stamtavlor.

Kan jag tänka mig att linjeavla? Absolut, på rätt individer

Personligen tycker jag det är för mycket. Det finns många shetlandshingstar och att jobba för en inte allt för inavlad population tycker jag är bra, Nu är gotlandsrusset inte alls lika stor ras varken i Sverige eller utomlands men man ska ju kansek inte gå och tro attd et aldrig kommer några problem, för med fel gener så poppar det kanske upp något. Men som minsanne säger på rätt individer absolut om man nu ska inavla över huvudtaget.

På hund, bortser man helt från de som är längre bak än tredje led.

Har inget emot inavel, MEN man bör nog ha stor vetskap om vilken individ som är lämplig att inavla på.

I fjärde led är ju  6,25 % från varjr individ.

Pernilla. i ditt ex kan man kanske tycka att det är lite väl mycket .

#3 Precis vad jag menade oxå inet själva avståndet som fick mig att tycka det var mycket utan snarare antalet gånger.

Min uppfödning har Ulex v.d. Mariapeel 3 gånger i sin stamtavla, dock längre bak än 3:e led. (4:e tror jag.) Men jag tycker ändå att det räcker, jag skulle inte vilja ha Ulex på fler ställen. Jag är inte för inavel/linjeavel/kalla det vad ni vill, så hade det blivit på närmare håll i stamtavlan så hade jag inte gjort den kombinationen.

Hej igen tycker ni ska läsa denna intressanta artikel: [http://gotlandsruss.ifokus.se/Articles/Read.aspx?MessageId=2f088611-2e96-4e41-8797-4c6690f1c8fa&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup](artikel om inavel)

Länken funkar tyvärr inte för mej…

#7 Rätt länk 

Tack råkade skriva tvärt om i rutorna :S

Har ett sto med Package of Marshwood som farmorsfar och hingsten jag kollat på har honom som farfar blir det för mkt inavel?

Fölet får ju honom i  4e led på stoets sida och 3dje led på hingstens sida. Vad tycker ni?

Inavel leder till degeneration och är en styggelse.

Definition på ras är ju oftast en förhållandevis homogen grupp/typ av djur vilka företrädesvis kommer från ett visst geografiskt område…. homogen är ju dock inte desamma som identiska, eller ens likartade.

Hur bra häst (sto/hingst) man än har kan jag inte se vitsen med att försöka "kopiera" denna med inavel/linjeavel - det bara måste straffa sig i längden om det saknas individer att utavla med. Och med linjeavel som resulterar i en hel hage med identiska svarta ponnyer (eller skäckar eller fuxar eller… ) som man inte ser skillnaden på - ja, må så vara att alla är "garanterade" SUCH men var är individen? Det är ju inte maskiner, eller gjutjärnsurnor stöpta i samma form.

Har själv en hingst med linjeavel bakom sig (fast jag hellre hade sett att det inte var så)… skulle inte falla mig in att låta honom betäcka ett sto med samma hästar bakåt.

Vissa kanske ser det som framgång, succe eller stabilt att producera så många likartade individer som möjligt (gärna ur sk säkra linjeavlade stammar), men jag är inte lika säker på det. Är det inte en större bedrift att avla fram högpoängare med olika färger, ur olika stammar? Visar det inte på "större" kunskap att kunna se till individen och matcha denna med rätt partner - inte bara veta att alla ston ur Y-stammen ger bra avkommor med hingstar ur X-stammen och så upprepar vi det om, och om, och om, och om……..

#12 Skulle vilja se identiska skäckar

#13 ;-)))