Förra veckan åkte jag med min lilla Cosmos till Huntley Clinic i Ängelholm.

Jag har ett bra tag tyckt att han inte verkat vara riktigt okej. Så jag bestämde mig för att kolla upp vad det kunde vara.

Efter att ha kollat, böjt och röntgat så hittades förändringar på båda haserna, framförallt på den vänstra. Början till spatt

Först kändes det lite som hela världen rasade. Min älskade ponny som jag ska satsa på körningen med. Vi har knappt börjat tävla och så kommer det här beskedet.

Men efter lite prat med veterinären så kändes det iaf lite bättre.
Hon trooor att Cosmos kommer kunna användas till körningen och tävlas. Men hon vågar ju så klart inte lova något. Men hon trodde iaf det då hon tyckte att han var i så himla fint skick för övrigt.

Vi ska på återbesök i slutet av månaden för nya röntgenbilder.
Tills dess är det promenader i skritt från och med onsdag nästa vecka.

Jag håller på och gå i taket här hemma. Att se denna lilla arbetsmyra så uttråkad och understimulerad är inget kul. Men vad gör man!?

Å jag själv är så körsugen så jag sliter snart håret av mig. Fy så trist!

Någon mer här med shettis som har spatt? Hur fungerar de? Hur pass mkt gör ni med dem?