En midsommar mardröm
Så vaknade vi då till vad som skulle bli en trevlig midsommar.
Åt frukost, fodrade dom pållarna som av olika anledningar stod på stall. Sen kollade vi igenom alla hagarna. Alla betäckningsstona.
Ett av våra egna ston hade helt utan förvarning fölat. Inget juver dagen innan, ingenting som kunde få en att misstänka att fölningen var nära.
Det hela såg helt okej ut på håll. Han diade och vi kom så nära att man såg att det var en liten kille. Fölet såg lite svullen ut på halsen. Men mer hann vi inte tänka förenn vi såg att ett annat sto som gjorde sig beredd att föla. Henne hade vi ett betäckningsdatum på och det var flera veckor för tidigt.
Vi skyndade in med henne i stallet eftersom vädret inte var det bästa. I den stunden så tänkte jag … vad skönt att vi kom så precis att vi hann ta in henne. Sen började allt strul …. jag märkte snart att fölningen inte fortskred som den skulle. Ringde veterinären men fick inte tag i henne. Lämnade meddelande på telesfonsvararen. Gjorde mig i ordning för att gå in o känna i stoet. Kanske var det bara ett ben som låg galet.
Men icke … Där fanns ingenting….
Inget av fölet hade kommit genom bäckenet än. Det jag kunde känna långt in var ett öra och ett ben över örat.
Riktigt galet läge med andra ord.
Till slut fick vi tag i veterinären som kom strax innan 13.00. I stort sett hela eftermiddagen gick till att försöka få ut fölet. Inget verkade hjälpa, den satt där den satt. Vi blev tvungna att avliva henne till slut.
Jag kom att tänka på den nyfödda som var ute i hagen. Sa till Ben att vi tar in honom så kunde veterinären också kika på honom innan hon åkte.
När jag kom ut så låg han ner och var nästan livlös. Vi bar in honom i stallet och började värma honom. Först då förstod vi varför han varit svullen på halsen. Han hade djupa bett på halsen, strupen och även på sidan. Så här efteråt så tycker man ju att skulle ha reagerat tidigare. Men eftersom den andra fölningen gick som det gick så tänkte jag inte så långt.
Veterinären gjorde vad hon kunde på plats, men rekommenderade att vi åkte till djursjukhuset med honom. Så vid åttatiden på kvällen var vi på sjukhus med föl och mamma.
otroligt duktig personal tog hand om honom, och det var verkligen intensivvård som krävdes. Vi kunde inte mycket mer göra än att åka hem och lämna mor och barn kvar där och hoppas att det skulle gå vägen.
I morse halv 7 ringde dom och sa att han hade dött. Dom hade kollat betten och det lutade åt att det var ett kattdjur som bitit. Dom hade dokumenterat och fotat alla betten. Vi vet att det finns lodjur här, mn tycks itne länsstyrelsen förstå.
Troligen är det så att ett lodjur legat i bakhåll för att ta fölet när mamman lade sig ner och fölade. mamman kom upp på benen snabbt och jagade undan lodjuret. Dom övriga hästarna blev oroliga givetvis vilket troligen föranledde förstagångs fölaren att sätta igång sitt värkarbete trots att hon inte var färdig för det.
Vilken helvetes midsommar det blev 
Vi tänker på er, Nu får det vara nog med allt.
Ta hand om er så kommer vi med stora kramar till er i morgon.
er vänner på Solliden.
Men å. Ush vad sorgligt. Lider verkligen med dej och med stona.
Verkligen tråkigt. Otryggt med rovdjur runt knutarna.
nej fy sjutton Anne vilken hemsk midsommar. Mina tankar går till er och finns det ngt man kan göra så hör av dig. Lider med er. Stor bamse kram till er. . Hoppas stona mår bra trots omständigheterna.
usch då, det är inget roligt år för flera stycken här inne.
Havsrosens stuteri www.havsrosensstuteri.se
Vilken förfärlig upplevelse! Förstår alltför väl er smärta … tänker på er!
Fy vad hemskt! Mina varmaste tankar till Er och stackars stona som miste sina bebbar. Hälsningar Erica
fy vad hemskt
Fy vad hemskt
Ush, så otäckt! Hoppas det får vara nog med tråkigheter nu!
Men gud va hemskt,
Tråkigt, är nog tyvärr ett sådant år i år verka det som.
Fy så hemskt, tänker på er!
Ååhh, Anne…..finner inga ord till tröst, men våra tankar är hos er…
Så oerhört hemskt, stackars er.
Neeej guu stackars er och hästarna
Usch! så hemskt för er! Tänker på er i all i er sorg!
Usch så läskigt och tråkigt…
Så fruktansvärt, tänker på er. Har man rovdjur om kring sig får man vara rädd jämt. man vet aldrig när dom slår till.
Fy så hemskt! Tänker på er!
Amor vincit omnia 
VI kan sörja gemensamt, Ni och jag…
Även om Er sorg omfattar några fler än min.
Men på något sätt går livet alltid vidare och vi måste fokusera på dem som faktiskt finns kvar med oss. Tiden stannar inte för att våra älskade lämnar oss.
Sköt om Er!
Tack för tröstande ord
#21 Du har så rätt …. man måste gå vidare.
Men just nu är jag mest orolig för dom sista "tanterna" som inte har fölat än.
Usch. Tänker på er.
Mode & Skönhet.iFokus -sajten om mode, skönhet, smink, glitter & glamour!
Hu så fruktansvärt! Tänker på Er!
Fy sjutton va hemskt! Stackars er och stoet som förlorade sin lilla kille. Många gånger är man lättad över att man inte avlar för jag vet inte om jag skulle palla såna där saker.
Men hjälp! Vilken mardröm! Det är sånt som bara inte händer!
Tänker på er!
vad hemstk. Lider med dig…
Åhhh, så hemskt!
Och jag som tycker att jag har otur. Usch, vad tråkigt. Tänker på er.
Vilken skräckupplevelse… Jag förstår hur du tänkte när du prioriterade den svåra fölningen även om det inte gick väl ändå. Du har gjort vad du kunnat… men man har inte kontroll över ALLT… 
Ush RIP lilla föl…
Vi hade ett lodjur som sprang förbi här i vintras och det är ändå i småland..
Usch, fy va obehagligt. Lider med er.
Varma tankar till er..
Nä fytusan va tråkigt!!
Anne, har ni fått någon klarhet i vad det var för djur som gick på fölet ??
Måste kännas oroligt o inte få veta vad som lurar i skogen
tänker på er !
I dag har vi haft besiktningsmän här för att kontrollera hagarna. Dom har även kontrolllerat fölungen som fanns kvar på djursjukhuset. Med största sannolikhet så är det ett lo djur. Dom betten som fölet hade så kunde Varg, hund och räv uteslutas. Naturligtvis också björn. Vi får se hur det går vidare. Dom skulle höra av sig när dom definitivt har besked, men det lutade åt lo.
Inte roligt … men han sa att det är sällan som ett lodjur stannar på ett ställe och jagar. Dom rör sig mycket. Jag hoppas verkligen det för vi har ju 3 stycken kvar som inte har fölat, å jag vill inte ha en till påhälsning.
Usch va ledsamt. Vi har mycket lo här omkring i perioder. De stannar så länge det finns tillgång på föda, sen drar de vidare. Man kan märka det på antalet rådjur som finns här. då lokatterna är i omgivningen ser man aldrig rådjuren, men efter någon vecka är dom tillbaka igen och då är förmodligen lona borta.
Nu när rovdjuren är ganska vanliga även i södra Sverige kanske vi måste ändra våra rutiner kring ponnyerna. Vi kanske måste stalla ston som ska föla och nyfölade ston.
Jag tror alla de uppfödare som har mer vana med rovdjur har mycket att lära oss som bor "Söder om Dalälven".
Vi har lokatter och rävar som smyger omkring här så våra ston som ska föl går mycket nära boningshuset. När ston har fölat spolar jag av dem så att de inte luktar blod och fostervatten. Är fölet litet eller om flocken är liten går de in om vi inte är hemma eller på natten.
Det är ju trots allt vi djurägare som bär det yttersta ansvaret för djuren.
Tänker på er Ann.
Här har vi Rovdjurs stängsel för att hålla ute Lo och Varg.
Nu går även lammen säkra.
Finns det rov i trakterna kan man få bidrag från länsstyrelsen till sådant staket.
DALSGÅRDS OTHELLO RS 624, DALSGÅRDS STAND BY RS 694
www.gullsmyrastuteri.se
Starta ny diskussion